Carl Gustaf Olofsson ©
Språk & Existens, Stockholm, 1999.

Boken är originalpublicerad på webbplatsen Språk, tro och religion och finns tillgänglig i sin helhet på  internetadressen http://www.existentiell-tro.net/ekt-98/. 

Språk, tro och religion
www.existentiell-tro.net

Hur ska vi leva för att en grundupplevelse av mening och hemhörighet i tillvaron ska kunna fördjupas? Vad kan urholka dessa livsviktiga kvaliteter? 

Genom ingående analyser av den ansvariga hållningens betydelse, våra utsatta livsvillkor och av möjligheten att kärlek och förnuft kan utvecklas till allt starkare krafter i våra liv synliggörs den inre dynamiken i två motsatta livshållningar, i boken kallade delaktighetens respektive likgiltighetens livshållning. Analyserna visar att den existentiella tro-otro-problematik som utgör grunden för dessa båda livshållningar ingår i våra mänskliga existensvillkor. Mycket summariskt gäller denna trosproblematik huruvida vi tror att kärlek och förnuft kan utvecklas mot allt större bärighet i våra konkreta förgängliga liv och också tror att de i bästa fall kan bli styrande krafter överordnade våra rädslor, behov och beroenden. Tro i existentiell mening är att tro på denna möjlighet och att efter bästa förmåga bejaka den i sitt vardagliga liv. Otro är att avvisa eller förneka denna möjlighet. 
     Bokens analyser gör det möjligt att med stor tyngd hävda att vårt förhållningssätt till denna existentiella trosproblematik är avgörande för hur våra liv kommer att gestalta sig. Då speciellt vad gäller utvecklingen av kvaliteter som mening, hopp och en grundupplevelse av hemhörighet i tillvaron. Det gäller en trosproblematik som vi alla lever med och måste förhålla oss till oberoende av om vi betraktar oss som religiösa eller ej, oberoende om vi är kristna eller ateister, judar eller muslimer etc. 

Efterhand får det existentiella perspektiv som utvecklas fungera som en tolkningsnyckel visavi olika sidor av kristendomen. Ett resultat är att centrala kristna begrepp, berättelser och talesätt allt som oftast börjar 'tala' på nya och ibland utmanande sätt. Synd, nåd och tron på den uppståndne Kristus är några begrepp som börjar leva från det existentiella, icke-teistiska perspektiv som är bokens grund. Det poetiska uttrycket "Livets väg" är ett annat. Samtidigt synliggörs på ett teologiskt reflekterat sätt den mörka skuggsida som är en ofrånkomlig del av kristendomens historia.
     Kan man vara kristen utan att tro på Gud och ett liv efter döden? Bokens välargumenterade 'ja' på denna fråga är på tvären mot den förhärskande uppfattningen i såväl den sekulära som den kristna kultursfären. Sammantaget utvecklas en distinkt och väl sammanhållen existentiell tolkning av kristen tro.

Samtidigt som viktiga frågor med omedelbar relevans på det personliga planet belyses, gör bokens analyser det möjligt att ifrågasätta många av de uppfattningar om kristen tro som dominerar i samtidskulturen, såväl i den kristna som i den sekulära. Utifrån en personlig läsning kan boken vara ett stöd att bättre få syn på viktiga sidor av den egna erfarenhetsvärlden.
     På det intellektuella planet problematiseras förhärskande föreställningar om religiositet, sekulariseringens innebörd och vad som utgör kärnan i kristen tro utifrån ett existentiellt, icke-teistiskt perspektiv. Centrala demokrati- och värdefrågor belyses. 

Bokens utmaning visavi organiserad kristenhet och samtidens teologi sammanfattas i sista kapitlet under beteckningen den existentiella kristendomstesen: att det bärande i kristen tro gäller vårt förhållande till den existentiella sida av verkligheten som boken försöker synliggöra och att kristendomens egenartade kraft i begynnelsen berodde på viktiga och nyskapande insikter om denna verklighet. I detta perspektiv kan det traditionella trosspråket med dess berättelser, begrepp, föreställningar, riter inte förstås som något en gång för alla givet av en utompersonlig transcendent makt, Gud, utan som ett mänskligt sätt att gestalta och tolka dessa insikter med hjälp av det språk och de föreställningar som stod tillbuds i samtiden.
    Den existentiella kristendomstesen innebär att förståelsen av den kristna trons centrum förskjuts från vad som i boken kallas de teistisk-metafysiska trosfrågorna (tron på en personligt handlande Gud, ett liv efter döden, att Jesus var Guds son m.fl.) till den existentiella trosproblematik som är bokens fokus.
     Denna tro och den livshållning den är förbunden med, här kallad delaktighetens livshållning, kan formuleras och motiveras inom ramen för olika kulturella föreställningsvärldar. Den kan också i stor utsträckning vara intuitiv och ordlös. Den är kristen när den finner näring och stöd i den kristna kyrkans liv och berättelserna om Jesu liv, död och uppståndelse. 
     Kristendomens berättelser, begrepp, riter och föreställningar framstår i detta perspektiv som ett historiskt banbrytande sätt att gestalta och ge ord åt denna existentiella tro och de erfarenheter den är förbunden med. Som bärare och förmedlare av denna tro blev den kristna kyrkan ett stöd såväl för den existentiella trons fördjupning hos den enskilda människan som dess utbredning i världen. 

Utan den ram som bokens helhet utgör skulle den existentiella kristendomstesen bli hängande i luften och inte vara speciellt intressant. Genom den samlade tyngden i bokens analyser gör den anspråk på att bli tagen på allvar i en seriös diskussion om kristen tro och det kristna arvets betydelse för den västerländska kulturkretsen. Sammantaget formas en tolkning av kristen tro som ger en distinkt visionär bild av den kristna kyrkans kallelse och uppgift i vår tid. Via bokens omfattande notdel upprättas efterhand en kritisk dialog i det samtida - och historiska - teologiska landskapet.

Delaktighetens livshållning, existentiell tro och de två portarnas kyrka är några av de centrala begrepp som utvecklas och fungerar som nav för bokens analyser och diskussioner.

Bokens innehållsförteckning

"En stor bok på nätet" Notis om boken i Svensk kyrkotidning, nr 38-39/1999