Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter  
Artiklar publicerade på Språk, tro och religion

Artikel - Dagens Nyheter / Kultur - recension

Recension av Margareta Brandby-Cöster: Att uppfatta allt mänskligt: underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap.  (Karlstad University Studies, Karlstad, 2001, 267 s). Den fanns att läsa i Dagens Nyheters kulturdel onsdagen den 20 februari 2002. Den publiceras här med tillstånd av såväl författare som DN. DN:s tillstånd gäller ett år. (Webbpublicering 22.4.2002). 

Selma dök djupt i det jordiska

Maria Södling

Underströmmar av luthersk livsförståelse finns i Selma Lagerlöfs texter. Men de har sällan blivit sedda, precis som en viss kristen tro "ser ut som ingenting". Teologen Margareta Brandby-Cöster vrider på kalejdoskopet och ser en ny bild.

UNIVERSITETENS programförklaringar hyllar gärna gränsöverskridandet. Men den forskare som knackar på hos disciplinen bredvid möts ofta av skepsis. "Du har väl studerat våra heliga skrifter?" Mer än fritt flöde tycks akademiskt gränsöverskridande bestå i att försvara det egna ämnets klassiska frågor, teoretiska kanon och metodiska regelverk. Gärna "tvär" och "över", men först rejäla gränser!
      Klok som en orm är Margareta Brandby-Cöster i inledningskapitlet till sin avhandling "Att uppfatta allt mänskligt. Underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap". Tydligt deklarerar hon sina anspråk och parerar på det viset en eventuell kritik om att inte följa litteraturvetenskapens (där skönlitteraturens "egentliga" uttolkare finns) dagordning.
      Selma Lagerlöf är föremål för Brandby-Cösters undersökning och hon går också i dialog med Lagerlöfforskningen. Men avhandlingens syfte är främst religionsvetenskapligt: att blottlägga de underströmmar av luthersk livsförståelse som ryms i Lagerlöfs texter. Genom att välja Selma Lagerlöf skrider alltså Margareta Brandby-Cöster över gränsen till litteraturvetenskapen, men beskriver fortfarande sin forskningsuppgift som teologisk. Utifrån denna position har hon sedan mycket att säga både religions- och litteraturvetare.
      En utgångspunkt för avhandlingen är frågan om vad kristendom är. Margareta Brandby-Cöster påpekar att vår tids bild av kristen tro och liv är ett arv från 1800-talets pietism. Att vara kristen har blivit liktydigt med att "vara religiös" på väckelsens vis, med frälsningsglöd och syndakataloger.

MOT DENNA VÄCKELSEKRISTENDOM ställer avhandlingen dess historiska förutsättning, den lutherska enhetskulturens trostolkning. Brandby-Cöster karaktäriserar de två formerna med imaginära pilar. Väckelsens folk sträckte sig uppåt, mot himlen och från världen. I "den gamla tron" väntade man på Guds tilltal och vände sig under tiden, i sin världsliga kallelse, mot medmänniskan.
      Om vi nu ser denna lutherska kristendom som dels människans fördolda relation till Gud, dels hennes vardagliga förhållande till sin nästa - ja, då blir konsekvensen att kristen tro inte syns. Varken from uppsyn eller moralisk oförvitlighet kan avslöja om och var den finns. Den genuina tron, skriver Brandby-Cöster träffande, "ser ut som ingenting"
      Skälen att söka efter luthersk livsförståelse hos just Selma Lagerlöf är flera. Brytningen mellan enhetskultur och väckelse var stark i hennes eget Värmland, en konflikt som möter i "Jerusalem". Men framför allt låter sig Lagerlöfs texter just som litteratur läsas ur detta perspektiv. För Selma Lagerlöfs epik proklamerar inte och docerar inte, men rymmer karaktärer och livsöden som gestaltar detta lutherskt kristna ingenting.

UTIFRÅN MARTIN LUTHERS egna skrifter och nutida teologi konstruerar Margareta Brandby-Cöster fyra tankefigurer som hon sedan spårar i Lagerlöfs texter. Till exempel identifierar hon i "Kejsaren av Portugallien" och "Gösta Berlings saga" föreställningen om hur Ordet ger den livsnödvändiga tron: tilliten. Bilden av hur Gud skapar och håller världen i sin hand finner Margareta Brandby-Cöster i Lagerlöfs sagor och legender. Tanken på människans kallelse och jordiska plikter möter bland annat i "Kristuslegender" och "Jerusalem". Brandby-Cöster citerar också ur ett brev till vännen Elise Malmros:
     "Jag kommer, ju längre jag lefver, allt mer till den slutsatsen att vi äro här på jorden för att lefva jordens lif, göra dess arbete och njuta dess fröjder för så vidt som de ej skada oss."
      Det "abstrakt andliga, andliga böcker och föredrag och betraktelser" är inte hennes melodi, erkänner Lagerlöf. Tvärtom skall människan "dyka djupt i det jordiska och omgestalta det". Här ringer ett klockrent lutherskt kallelseideal. 
      "Resan till det mänskliga" heter slutligen det kapitel där Brandby-Cöster resonerar kring korset och försoningen. Intressant nog väljer hon att analysera 1900-talets mesta lärobok i geografi, "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige", som ett uttryck för denna fundamentala kristna tanke. Först när livet självt tvingar illbattingen och pysslingen Nils till omsorg om andra räddas han från omänsklighet och död. Först då blir han människa igen. 

BRA BÖCKER VÄCKER begär. Alltså kunde man önska fler nyanser i avhandlingens skildring av pietismen. Man anar också ett mer komplicerat förhållande än vad som sägs mellan nu och då, mellan Brandby-Cösters egna tankefigurer och Lagerlöfs lutherska 1800-tal. Det teologiska tänkande som presenteras i "Att uppfatta allt mänskligt" är, till sist, påfallande rörligt och dynamiskt. Av den lutherska historiens baksida, det vill säga hustavlans hierarki och statiska ordning, syns föga. Man undrar hur den lutherska traditionens båda sidor, den frihetliga och den konserverande, tillsammans skulle kunna läsas fram hos Lagerlöf. Finns då efter decenniers forskning något nytt att säga om de stora författarna? Vi kan tänka på kalejdoskopet där någon vrider en aning - och en oväntad formation faller ut. Detta är vad Margareta Brandby-Cöster har gjort. Med teologin som nyckel visar hon hur Selma Lagerlöf gestaltar en kristendom av tydligt lutherskt snitt. Och med sina tolkningar förmår hon väcka ny fascination inför Lagerlöfs hisnande insikter i människans existentiella belägenhet. Men lika mycket är rörelsen i "Att uppfatta det mänskliga" den motsatta. Prästen och översättaren Margareta Brandby-Cöster är redan tidigare känd som en av Sveriges främsta Lutherkännare. I akademisk form och med Selma Lagerlöfs hjälp har hon nu skrivit ytterligare en vägledning in i luthersk livsförståelse. Ja, i denna avhandling från Värmland blir bygdens stora berätterska en initierad följeslagare i ett kristet tänkande som fortfarande tröstar, lär, förmanar och varnar oss.

[bakgrundsbild]

Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter  
Artiklar publicerade på Språk, tro och religion
Språk, tro och religion - webbplatsens förstasida (extern)

Webbredaktör Carl Gustaf Olofsson