[Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter - index]

Furulist

Länk till webbplatsens förstasidaRecension - Sydsvenska Dagbladet

Recension av antologin Tro, vetande, mystik: svensk religionsfilosofi 1900-1999,  Johan Modée (red.), Symposion 2000. (ISBN: 91-7139-484-2, Pris 292:00) Recensionen är publicerad den 28 juli 2000 i Sydsvenska Dagbladet. Den webbpubliceras här i början av augusti 2000 med tillstånd av såväl recensent som Sydsvenska Dagbladet.

 

 

Svensk tro och svenskt förnuft.

Henrik Lundberg

 

Hur ser förhållandet mellan tro och förnuft ut? Uppfattningarna har växlat under historiens gång. Under kristendomens tre första sekler såg kristna teologer inte sällan med skepsis på värdet av filosofisk reflektion. "Vad har Athen med Jerusalem att göra? Akademin med kyrkan?", frågade kyrkofadern Tertullianus retoriskt. Det underförstådda svaret var förstås: ingenting. Bekant är också Paulus yttrande i Kolosserbrevet (2:8) i vilket han varnar för "tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner". Kyrkofäderna ville dock inte avstå från den grekiska filosofin när det kom till att försvara den kristna trosläran eller fixera dess innehåll - ett försiktigt och kritiskt anammande av den grekiska filosofin ägde därför rum. Den medeltida skolastiska teologin kom med namn som Anselm av Canterbury och Thomas av Aquino att ännu mer än kyrkofäderna framhålla harmonin mellan tro och förnuft. Alltsedan Upplysningen kan man emellertid återigen - på grund av insatser av filosofer som David Hume och Immanuel Kant - tala om en skilsmässa mellan tron och det intellektuella livet i övrigt.

        Att denna skilsmässa blivit bestående ända in i våra dagar kan man snabbt förvissa sig om genom att läsa antologin Tro, vetande, mystik. Svensk religionsfilosofi 1900-1999. Boken består av 18 texter skrivna av under 1900-talet framträdande svenska filosofer och teologer. I Axel Hägerstöms bidrag med den talande titeln "Religionen väsentligen känsla" (1929) konstateras att kristendomens dogmatiska lärobyggnad genom forskningens landvinningar fallit sammman som ett korthus. Det enda sättet att rädda religionen från säker undergång, säger han, är att den sliter sig loss från sanningsfrågan. Den s k lundateologin, vars främste representant utgjordes av  biskop Anders Nygren, sökte religionens räddning i just denna manöver. Genom att relatera religionen i främsta hand till den religiösa upplevelsen ville man undvika konflikter med vetenskapen. Enligt lundateologin tillhörde tro och intellektuellt tänkande två olika erfarenhetsområden, och konflikter mellan de båda uppkom bara när man som den traditionella "intellektualistiska" religionsfilosofin ville ta tron för ett slags vetande. I Nygrens bidrag "Metafysik och vetenskaplig religionsfilosofi" (1921) kontrasteras således den traditionella metafysiska religionsfilosofin som gjorde anspråk på att uttala sig om verklighetens beskaffenhet med en modern vetenskaplig religionsfilosofi, som nöjer sig med att blott och bart analysera begrepp. Liknande tankegångar som hos lundateologin återkommer även i Hampus Lyttkens (1979) och Eberhard Herrmans bidrag (1999).
        Omöjlig att förbigå i sammanhanget är förstås Ingemar Hedenius´ Tro och vetande från år 1949, som gav upphov till en kulturdebatt av sällan skådat slag. Hedenius gick i Tro och vetande bl.a till storms mot lundateologerna för deras ovilja att tala om religionen i termer av sanning och falskhet. En kristendom som betonar upplevelsen ända därhän att den ger upp alla anspråk på att vara sann, menade han, låter sig snart inordnas i raden av myter och frälsningläror ingen längre kan omfatta. Att sedan Hedenius av andra skäl ville placera kristendomen just där är en annan sak. Vare sig man vill beklaga eller bejaka denna utvecklingslinje inom svensk religionsfilosofi (och i det andliga klimatet) kan man i alla händelser konstatera att det numera finns en intressant och tankeväckande antologi i ämnet att tillgå. Om Athen och Jerusalem under detta århundrade skall ha någonting med varandra att skaffa återstår ännu att se.

 

Henrik Lundberg är fil.mag. i teoretisk filosofi och frilansskribent.

 

 

 [bakgrundsbild]

Furulist

Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter  
Språk, tro och religion - webbplatsens förstasida  

Furulist

Webbredaktör Carl Gustaf Olofsson