[Tema kristologi: Tron på den uppståndne Kristus]
Ur De Incarnatione Verbi Dei
En död människa kan inte uträtta något; hans makt slutar vid graven. Handlingar och krafter i människan tillhör endast de levande. Nåväl, låt fakta tala beträffande detta. Frälsaren handlar mäktigt bland människor varje dag. Han övertygar på ett synligt sätt talrika folkslag runt jorden både inom och utom den grekisktalande världen att ta emot tron på honom och lyda hans lära. Kan någon, inför detta, fortfarande betvivla att Frälsaren har uppstått och lever, ja att han snarare är livet självt? Förmår en död människa göra så att andra känner ett sting i samvetet med den följden att att de förnekar sina fäders lagar inför Jesu Kristi undervisning? Om han inte längre är verksam i världen, vilket måste vara fallet om han är död, hur kommer det sig att han förmår de levande att upphöra med med sina handlingar, äktenskapsbrytaren med sitt äktenskapsbrott, mördaren med sitt mördande, bedragaren med sitt bedrägeri, samtidigt som den ogudaktige blir gudfruktig? Om han inte är uppstånden utan fortfarande är död, hur kommer det sig att han jagar de falska gudarna på flykten, de som de icke troende räknar som levande, förföljer dem och slår omkull de onda andar som tillbes? Ty där Kristus nämns, där förstörs avgudadyrkan och avslöjas onda andars bedrägeri. Ingen sådan ande kan egentligen tåla detta namn utan tar till flykten, så snart det hörs. Sådant gör endast den som lever, inte den som är död...."
[Tema
kristologi: Tron på den uppståndne Kristus]
|
Athanasios