 Existentiell livssyn - kristen tro?
av Carl Gustaf Olofsson ©
Original Publishing on Internet
Språk & Existens, Stockholm, 1999
Tryckt
bok, Alternaliv förlag, 2020
Appendix 1
Bekännelsetexter
Sammanställning
Några av de viktigaste och mest inflytelserika klassiska kristna
bekännelsetexterna har sammanställts här. Genom att citera den första paragrafen i den
kyrkliga kungörelse från 1993 "om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende
tro, bekännelse och lära" som ersätter kyrkolagen från 1686 så kan dessa
bekännelsetexter också sättas in i sitt nutida svenska sammanhang. (not 1)
1 § Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i
Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530, är bejakad och erkänd i
Uppsala mötes beslut år 1593, är förklarad och kommenterad i Konkordieboken samt i
andra av Svenska kyrkan bejakade dokument. (Svenska kyrkans författningssamling, 1992:9)
Apostoliska trosbekännelsen
Urformen till den apostoliska trosbekännelsen även kallad apostolicum kommer från
församlingen i Rom och kan spåras ända tillbaka till 200-talets början (se den
romerska dopbekännelsen nedan). Under 700-talet får den sin slutgiltiga form. Den
används som grundläggande bekännelsetext av samtliga de stora kristna kyrkorna, dvs
katoliker, ortodoxa, lutheraner, reformerta och anglikaner. Den är återgiven från
utdraget av Den svenska kyrkohandboken som ingår i Den svenska psalmboken
(1986).
Den romerska dopbekännelsen
En variant av den tidiga dopbekännelse som betraktas som ursprunget till den apostoliska
trosbekännelsen. Återgiven från Kyrkans bekännelsefråga, (Gerhardsson och
Persson, Liber, 1988).
Nicenska trosbekännelsen (1)
Den antogs vid konciliet i Konstantinopel år 381. Den kallas också den
nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen. Denna version med det så kallade 'filoquetillägget' ingår i bekännelsegrunden för
katoliker, anglikaner, lutheraner och reformerta. Den är återgiven från utdraget av Den
svenska kyrkohandboken som ingår i Den svenska psalmboken (1986).
Nicenska trosbekännelsen (2)
Ekumenisk nyöversättning. I denna översättning finns inte det så kallade 'filoquetillägget' som började användas av de
västliga kyrkorna under 500-talet. Det är denna ursprungliga version som den antogs år
381 som hela tiden har använts inom de ortodoxa kyrkorna. Ekumeniska strävanden har
gjort att denna ursprungliga version, dvs utan 'filoquetillägget', har
börjat användas även inom de västliga kyrkorna. Den är återgiven från Ljus
av ljus (Ola Sigurdson, (red.), Verbum, 1998).
Athanasianska trosbekännelsen
Den athanasianska trosbekännelsens ålder och tillkomsthistoria är höljd i
dunkel. Första gången den omnämns är från ett kyrkomöte år 670. Den äldsta
handskriften är från omkring år 700. Den är en grundläggande bekännelsetext för
katoliker, lutheraner och anglikaner. Återgiven från Svenska kyrkans
bekännelseskrifter (Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag, 1957).
Augsburgska bekännelsen
Den augsburgska bekännelsen är den lutherska
reformationens mest centrala text.
Den framlades vid riksdagen i Augsburg 1530. Den första officiella upplagan, Editio
princeps på latin, som bearbetats en del av Philip Melanchthon gick i tryck året
efter. Genom beslut på Uppsala möte 1593 blev den första svenska översättningen av Editio
princeps en konstituerande del av Svenska kyrkans bekännelse. Versionen här är en
nutida översättning av Editio princeps. Den är återgiven från Confessio
fidei (Verbum, 1993) .
Syndabekännelsen
Samtliga fem varianter som är återgivna i utdraget av Den svenska
kyrkohandboken som ingår i Den svenska psalmboken (1986).
not 1.
På seklets
och milleniets sista kyrkomöte sommaren 1999 blev denna paragraf utan ändringar antagen
som första paragrafen i den nya kyrkordning som träder i kraft år 2000. Artikeln
"Inledningsparagrafen till kyrkoordningen för Svenska kyrkan" (Svensk kyrkotidning, nr 34-35/1999) är en intressant
kommentar till denna centrala paragraf. Artikelförfattaren Bertil Nilsson menar att denna
paragraf inte främst ska tolkas som en norm för tron utan "denna skall i
första hand betraktas som ett uttryck för olika tiders sätt att se på tron"
eftersom Svenska kyrkan främst "har en historisk syn på sin bekännelse".
Han avslutar artikeln "Det viktiga i KO:s inledningsparagraf är således
att det, mot bakgrund av omkring femton års reflexion och bearbetning inom hela Svenska
kyrkan, fastlagts en för Svenska kyrkan utmärkande öppenhet mot framtiden. Detta
innebär en öppenhet mot nya teologiska strömningar och förändrad kyrklig praxis,
något som är ett uttryck för Svenska kyrkans grundläggande identitet." [TB]
[Creeds of Christendom -
En stor samling kristna bekännelsetexter]
[Logosmappen.
Konkordieboken och andra lutherska texter]
[bakgrundsbild]
Språk, tro och religion -
webbplatsens förstasida
Existentiell livssyn - kristen tro? -
innehållsförteckning
Budord för en modern tid - ett
diskussionsmaterial
Har kristen tro en framtid? Debatt i Vår
Lösen 1996-97
Tema kristologi: Tron på den uppståndne
Kristus
Artiklar, debatt och recensioner
från dagspress och tidskrifter
Gustafs
videoblogg
|