[nicenska trosbekännelsen] [athanasianska trosbekännelsen] [augsburgska bekännelsen] [syndabekännelsen] [bekännelsetexter - sammanställning]

Den apostoliska trosbekännelsen, även kallad apostolicum, utgör tillsammans med den nicenska trosbekännelsen två 'huvudsymbola' som fungerar som grundläggande bekännelsetexter för samtliga de stora kristna kyrkorna. Dvs katoliker, ortodoxa, lutheraner, reformerta och anglikaner. Den romerska dopbekännelse som är ursprungsformen se nedan.
Trosartiklarna. När man talar om första, andra och tredje trosartikeln, t.ex. i teologiska texter så syftar det på endera av de tre delar som utgör den apostoliska trosbekännelsen. Därav siffermarkeringarna inom parantes. Första trosartikeln (1), andra (2) och tredje (3).

Den apostoliska trosbekännelsen.

(1) Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.

(2) Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande,
född av jungfru Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma levande och döda.

(3) Vi tror ock på den helige Ande,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas samfund,
syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse
och ett evigt liv.

Kommentar: Citerad från utdraget ur Den svenska kyrkohandboken som ingår i Den svenska psalmboken från 1986. Urformen till den apostoliska trosbekännelsen kommer från församlingen i Rom och kan spåras ända tillbaka till 200-talets början. Under 700-talet får den sin slutgiltiga form. Se Birger Gerhardsson och Per Erik Persson, Kyrkans bekännelsefråga, Liber, 1988, sid 109-113.
        I Gerhardsson och Persson är apostolicum återgiven i den 'Jag'-form som ursprungligen användes eftersom den i första hand växte fram som en dopbekännelse. Man skriver också "Den apostoliska trosbekännelsen utgörs alltså av den gamla romerska dopbekännelsen plus en rad senare tillägg." Bekännelsen återges sedan där dessa tillägg är kursiverade. Eftersom jag tycker det är intressant tar jag mig friheten att återge denna ursprungliga romerska dopbekännelse utan dessa senare tillkomna tillägg. 

Den romerska dopbekännelsen.

Ursprunget till den apostoliska trosbekännelsen. Vad gäller siffermarkeringarna inom parantes se trosartiklarna ovan.

(1) Jag tror på Gud Fader allsmäktig,

(2) Jag tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
född av den helige Ande och jungfrun Maria,
under Pontius Pilatus korsfäst och begraven,
på tredje dagen uppstånden igen från de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på Faderns högra sida,
därifrån igenkommande
till att döma levande och döda.

(3) Jag tror ock på den helige Ande,
en helig kyrka, syndernas förlåtelse,
och de dödas uppståndelse.

[bakgrundsbild]

[nicenska trosbekännelsen]
[athanasianska trosbekännelsen]
[augsburgska bekännelsen]
[syndabekännelsen]
[bekännelsetexter - sammanställning]

Existentiell livssyn - kristen tro? - innehållsförteckning  
Språk, tro och religion - webbplatsens förstasida
Gustafs videoblogg