Kyrkans enhet - ett fulladdat begrepp
med högt symbolvärde och flitigt använt. Men frågan är när
"kyrkans enhet" upphör att vara produktivt i strävan efter
ett trovärdigt kristet vittnesbörd och i stället blir en
tvångströja som hindrar kyrkan att effektivt ta itu med viktiga
ämnen.
Problemet blir brännande flera gånger i
den för ett par år sedan pensionerade amerikanske biskopen John Shelby
Spongs självbiografi, Here I Stand. Spong - en av de mest
kontroversiella liberala teologerna inom den anglikanska
kyrkogemenskapen - menar själv att påstådd omsorg om "kyrkans
enhet" alltför ofta framstår som en ursäkt för att slippa ta
ställning när saker och ting ställs på sin spets, en undanflykt.
Inte minst kritiserar han biskopskolleger med samma teologiska profil
som han själv för att då det verkligen gäller
inte våga agera med styrka och konsekvens. Det är lätt att vara liberal
och progressiv när det inte blåser; det är svårare att sätta kraft
bakom orden, när de konservativa formerar sina välorganiserade
styrkor.
John Shelby Spong kan dock inte beskyllas för att
ha varit räddhågsen. I hela boken - som ju redan i titeln Here I Stand
för tankarna till reformation och djärvt vittnesbörd - talar ett starkt
självmedvetande, en upplevelse av att vara kallad att utmana kyrkan till
nytänkande, att se nya horisonter, föra kyrkan framåt. För Spong har
huvudsaken förvisso inte varit att alla ska hålla med honom eller inte
känna sig oroade. I stället har han drivits av en lidelse att söka efter
sanning och ny insikt. En lidelse att att nå ut och tala till dem som av
olika anledningar blivit främmande för kyrka och tro. och till dem som
känt sig och / eller rent faktiskt funnit sig exkluderade.
Uppvuxen i en konservativ miljö i den amerikanska
södern, där rasåtskillnad var en självklarhet, har Spong gjort en lång
resa. Han berättar livfullt o och med starka färgrika detaljer om sin
utveckling. Och om personliga svårigheter och motgångar. Personporträtten
och beskrivningarna är många och öppenhjärtiga, både av dem som betytt
mycket för honom (exempelvis John A T Robinson, som skrev Honest to God,
och den amerikanske biskopen John E Hines) och av dem som blivit hans
motståndare. Det är spännande läsning. Fram träder en teolog och
kyrkoledare med ständigt lika vaken nyfikenhet, med upptäckarlust och och
en obändig iver att berätta för andra vad han upptäckt. Flera av hans
böcker har också blivit storsäljare i den anglosaxiska världen.
Riktigt spännande blir det när de senaste
årtiondenas kamp för att övervinna kyrkans nedärvda homofobi
skildras. Turerna i biskopskollegiet i den episkopala kyrkan,
mediauppmärksamheten, kyrkopolitiken på hög nivå. Strävandena i hans
eget stift i Newark att bryta ny mark. Och så även framgången: att får
se gamla fördomar brytas ner, murar falla och medmänniskor bli
upprättade.
Mot slutet av hans biskopstid kom emellertid också
ett stort bakslag. Lambethkonferensen 1998 uttalade att homosexuell kärlek
var obiblisk och lämnade få, om ens några, öppningar för homosexuella
kristna. De liberala ledarna hukade för fundamentalisternas anlopp. Spong
och några ytterligare försökte rida spärr mot mot de verbala
övergreppen, men i samband härmed utsattes Spong dessutom för en
förtalskampanj av stora mått. Han har länge varit sedd som det stora
hotet mot "klassisk kristendom" av konservativa grupper, men nu
försvann all mått och sans i deras angrepp.
Resultatet av Lambethkonferensen var alltså djupt
nedslående. Besvikelsen och frustrationen var enorm, särskilt naturligtvis
hos homosexuella kyrkomedlemmar som måste uppleva hur deras egen
kyrkogemenskap kränkte dem och tog avstånd från dem. Spong försökte
finna någon solstrimma i det kompakta molntäcket. Han konstaterade i alla
fall: "När väl en fördom har blivit lyft upp i den allmänna
debatten, så är den dödsdömd."
Så är det säkert också. Det känns hoppfullt.
Och samtidigt är det en påminnelse om att det nog inte främst är
diplomaterna, som går på tå för att inte störa någon, som åstadkommer
de nödvändiga förändringarna i kyrkan.
Christer
Hugo är sedan sommaren 2003 kyrkoherde i Dalarö i Stockholms
stift. Dessförinnan var han komminister i Ljuder församling i
Växjö stift. |
[bakgrundsbild]
Biskop
John S. Spong
Existentiell
livssyn - kristen tro?
Artiklar publicerade på Språk, tro
och religion
Artiklar,
debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter (extern)
Språk, tro och religion - webbplatsens
förstasida (extern)
Tro och vetande 2002
Jesusdebatten 2003
Webbredaktör Carl Gustaf Olofsson
|