| KYRKANS FÖRSTA SEGER gäller kyrkoavgiften.
Den nya lagen om den svenska kyrkan föreskriver att medlemmar skall betala den kyrkoavgift,
som ersätter dagens kyrkoskatt. Staten fortsätter med att driva in avgiften tillsammans
med stats- och kommunalskatt. Det sker i framtiden kostnadsfritt och värdet beräknas
till ca 400 milj. kr, ett belopp som kyrkan idag får betala staten och som nu
efterskänks. Den inkomstrelaterade avgiften kan betraktas som en skatt. Inga andra av
landets viktiga organisationer än kyrka och samfund skulle drömma om att få staten som
indrivningsmakt med kronofogden som sista instans. Kyrkoavgiften anges på skattsedeln och
beräknas på den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Avgiften varierar men kan i
medelinkomstlägen uppgå till 2 000 – 3000 kr per år.
Medlem i kyrkan blir man genom dop. Det innebär att
kyrkan till skillnad från alla andra organisationer låter föräldrar rekrytera
spädbarn som medlemmar. Dessa barn får dock vid 12 års ålder rätt att utträda. Vid
den åldern skall de tillfrågas om inträde och utträde. Kyrkans form för
medlemsanslutning har egendomligt nog inte debatterats. Andelen kyrkotillhöriga är
onekligen hög men minskade under perioden l993-98 från 87 till 84 %. Det förefaller
angeläget att alla som ännu står kvar som medlemmar reflekterar över sitt medlemskap.
Man kan vara med i en rad humanistiskt arbetande organisationer för samma belopp som
kyrkoavgiften.
DEN ANDRA SEGERN gäller begravningsavgiften.
Kyrkan får ett generellt monopol på begravningsverksamheten, dvs. församlingarna
blir huvudmän för en verksamhet, som riktar sig till alla svenska medborgare oavsett
deras trosuppfattning, judar, muslimer eller dem utan religiös förankring. Två kommuner
har dock fått behålla ansvaret, nämligen Stockholm och Tranås. Regeringen kan
bestämma om ytterligare kommuner efter ansökan. Detta beslöt riksdagen trots att många
remissinstanser ansåg att ett generellt kommunalt huvudmannaskap var den enda ur
religionsfrihetssynpunkt tillfredsställande lösningen.
Det är väl bekant att drygt hälften av den svenska
befolkningen inte säger sig tro på gud. Hur hanteras den delen av befolkningen i
riksdagsbeslutet om samhället och religionen? Svaret är enkelt. Att det finns personer
med icke-religiös livssyn berörs inte med ett ord – utom att ett ombud inom
länsstyrelserna skall kontrollera att icke-kyrkomedlemmars intressen beaktas vid kyrkans
handhavande av begravningsansvaret.
Thomas Anderberg betonar med all rätt vikten av vi får
till stånd en diskussion om grundvärderingarna i samhället. Vi behöver en debatt om
vad en sekulär humanistisk livssyn står för och leder till. Hur förmedlas humanistiska
värden i skolan? Skolans etikundervisning borde ske inom ämnet livsåskådningskunskap
och inte som nu religionskunskap. Thomas Anderberg undrar om vi behöver en
värdekommission av norsk modell. Kanske vore det bra men vi bör nog först se vad den
norska kommissionen leder fram till.
KYRKANS CENTRALA ROLL idag är att vara
ceremoniproducent. Det motiverar medlemskapet för många. Men efterfrågan minskar, under
l990-talet uppemot en tredjedel för dop, konfirmation och vigslar inom kyrkan. En orsak
till att fortfarande så många använder sig av kyrkans ceremonier är bristen på goda
alternativ. Det gäller både former och lämpliga lokaler.
RIKSDAGSBESLUTET bortser från behovet av jämställdhet
mellan troende och personer med en icke-religös livssyn. I själva verket finns här
angelägna behov av offentliga initiativ och insatser i samverkan med det civila
samhället. Menar regeringen att det endast är de fria samfunden som skall stödjas för
deras bidrag till den normbildningsprocess som är "nödvändig för att
upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar
på"?
Med tanke på det substantiella stöd som staten ger kyrka
och samfund är det minst sagt rimligt att personer som valt ett icke-religiöst
livssynsalternativ inte också i fortsättningen skall behöva känna sig åsidosatta. Men
allra viktigast är att stimulera debatten om samhällets värdegrund utan religiös
förankring.
En fri kyrka?
Artiklar och debattinlägg:
28/11 (Zaremba 1:a)
3/12 (Zaremba 2:a)
(Refuserad
replik: Björn Skogar)
9/12 (Zaremba
3:e)
13/12 (Replik: Upmark och Larsson)
16/12 (Zaremba 4:e)
21/12 (Replik: Thomas Anderberg)
10/1 (Replik: Carl-Johan Kleberg)
11/1 (Svar: Zaremba)
27/1 (Replik: Carl Axel Aurelius)
[bakgrundsbild]
Artiklar,
debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter (extern)
Språk, tro och religion -
webbplatsens förstasida (extern)
Webbredaktör Carl Gustaf Olofsson. Epost: stor2@existentiell-tro.net
|
