(Dagens Nyheter)
Debatt - En fri kyrka? (originalpublicering)
(Inlägget refuserat av DN i början av december 1999. Webbpublicerat med tillstånd av författaren.)

Zaremba -  kyrkohierarkins advokat

Maciej Zaremba har i två långa artiklar visat sig vara en mästare i konspiratoriska formuleringar. Han låter i sin första artikel påskina att demokratisk kyrkopolitik skulle betyda att låta det kristna evangeliet underkastas majoritetsbeslut och han låter i sin andra artikel begreppet folkkyrka förknippas med kyrkonazismen och med statstotalitära perspektiv.

      Klart och tydligt är det mål som helgar medlen, att misskreditera demokratiseringssträvandena inom den lutherska folkkyrkan. Och lika klart och tydligt är att hjärtat hos Zaremba finns hos hierarkiskt sinnade, klerikala kretsar. Själv nämner han som föredömligt exempel en av högkyrklighetens fäder, kvinnoprästmotståndaren Gunnar Rosendal.
      Måltavla i den senare artikeln är begreppet folkkyrka (Zaremba: "För folklig för sitt eget bästa - artikel 2, 3.12.1999). Zaremba är hederlig nog att omnämna Einar Billings centrala roll men det är tydligt att han inte läst vad denne skrivit annat än genom ombud och han undviker att upplysa om vad som var Billings teologiska motpart i tidiga 1900-talet. Det var en moralistisk och, med ett modernt språkbruk, fundamentalistisk frikyrklighet. Att som Zaremba bunta ihop alla de tidiga folkkyrkoteologerna och skriva att individen alltid kommer i skuggan av folket är en upprörande historieförfalskning eftersom det hos t ex Billing alltid är gudsordet och den enskilda människans samvete som står i centrum.
      På en punkt har Zaremba rätt. Svenska kyrkans lutherska identitet är i dag oklar, inte minst bland dess teologer. Jag vill nämna några samverkande orsaker till detta. En viktig faktor är den inriktning på angloamerikansk religionsfilosofi som präglat åtskillig svensk religionsvetenskap sedan 1960-talet. Religionsfilosofin opererar i ett abstrakt universum som är fritt från konkreta förbindelser i tid och rum vilket betyder att bearbetningen av det historiskt givna, andliga arvet hamnar i skymundan. En likartad bakgrundsfaktor är att svenska universitetsteologer - de är också prästutbildare - under senare tid kommit att orientera sig i riktning mot katolska och reformerta dialogpartners snarare än lutherska kollegor i Skandinavien och Tyskland.
      Därtill kommer att det i en nyandlig tid för många teologer är betydligt mer intresseväckande att fördjupa sig i kyrkofädernas eller annan mystik än att intressera sig för de sekulariserade kristna, dvs de vanliga kyrkomedlemmar som är traditionstillhöriga men utan kyrkliga intressen. Många av dessa har tvingats till att distansera sig från kyrkan p g a den prästerliga biblicism och exklusiva högkyrklighet som varit en verksamt sekulariserande faktor på många orter i vårt land.
      Det är teologi i Rosendahls efterföljd som bl a medverkat till att folk struntar i att gå och rösta utan låter prästerna sköta sitt. Maciej Zaremba har träffat alldeles rätt när han angriper den kyrkliga demokratin. Det enda som kan hindra att Svenska kyrkan utvecklas till en sekt där endast den trängre kretsen skaffar sig formuleringsföreträde för det andliga arvet ligger i de krav på demokrati och öppenhet som ställts från riksdagen och som är en självklarhet för de flesta kyrkopolitiker, åtminstone utanför den partipolitiskt obundna gruppen.
      Zarembas politikerförakt visar var konfliktens hjärtpunkt är belägen. Saken gäller om vi i framtiden ska ha en kyrka som är en stat i staten, styrd av en biskops- och prästhierarki eller, som i den kyrkoordning som kommer att träda i kraft i januari 2000, en kyrka som styrs i samverkan mellan folkets valda ombud och dess teologer och övriga anställda.

En fri kyrka?
Artiklar och debattinlägg:

28/11 (Zaremba 1:a)
3/12   (Zaremba 2:a)
          (Refuserad replik: Björn Skogar)
9/12   (Zaremba 3:e)
13/12 (Replik: Upmark och Larsson)
16/12  (Zaremba 4:e)
21/12 (Replik: Thomas Anderberg)
10/1   (Replik: Carl-Johan Kleberg)
11/1    (Svar: Zaremba)
27/1   (Replik: Carl Axel Aurelius)

[bakgrundsbild]

Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter (extern)
Språk, tro och religion - webbplatsens förstasida (extern)

Webbredaktör Carl Gustaf Olofsson. Epost: stor2@existentiell-tro.net