Originalpublicering och slutredigering -
ett webbproblem.

När man originalpublicerar på Internet på egen webbplats finns det möjlighet att ändra i det oändliga. Hur tar man ansvar visavi läsaren? Denna nya publiceringsform medför en helt ny typ av publicistiska problem.

Efterhand som arbetet med webbpubliceringen av boken Existentiell livssyn - kristen tro? fortskred blev vissa speciella problem alltmer uppenbara. När jag började webbredigeringen våren 1998 var utgångspunkten att de delar av boken som las ut på webbplatsen Språk, tro och religion skulle vara slutgiltigt redigerade och sedan ej ändras.
        Detta visade sig ohållbart i två avseenden. Ett flertal omredigeringar för att förbättra de tekniska sidorna av redigeringen har varit nödvändiga. Detta är dock mindre viktigt. Ett betydligt allvarligare problem gäller texternas innehållsliga sida. Efterhand som arbetet fortskred upptäckte jag ofullständigheter, oklarheter i viktiga resonemang och en del mindre lyckade språkliga formuleringar i det material som redan var publicerat på Internet. Efter en viss tvekan började jag införda dessa ändringar. Det har inte varit mycket, och det har redovisats under Senaste nytt (extern). I augusti 1998 efter att sex kapitel hade lagts ut på Internet hade det hänt så pass mycket att jag började bli tydligt medveten om ett av de speciella och mycket viktiga problem som är förknippade med originalpublicering på Internet.

Om man har ambitionen att presentera en text som ska kunna tas på allvar och i bästa fall bli en del av den offentliga diskussionen är det nödvändigt att det finns en punkt där läsaren vet att texten är definitiv och inte kommer att ändras igen. För en tryckt bok uppstår inte detta problem. Den är definitiv i samma ögonblick som den går i tryck. Problemet uppstår inte heller när man webbpublicerar texter som redan finns i tryck. Dessa texter är också definitiva genom att det finns ett tryckt original. Så icke med publicering av originaltext på Internet. Där finns en oklar och flytande gräns mellan texter där det är okey att ändra i oändlighet och texter som vid någon punkt, inte alltför långt efter första publiceringen, måste få en definitiv karaktär för att kunna fylla sin funktion i ett kulturellt sammanhang. Detta medför också en ny problematik och speciella frestelser för den författare som originalpublicerar sig på en egen hemsida eller webbplats på Internet. Det uppstår ett nytt och annorlunda ansvarsförhållande till läsaren som man är befriad ifrån när man publicerar texter via tryck.

I början på hösten 1998 bestämde jag att boken, utöver att finnas tillgänglig för läsning på Internet, också skulle kunna laddas hem i komprimerad form för att sedan kunna fungera som en hypertextbok på den egna datorn. (Se vidare) En första idé som utkristalliserades var att den definitiva slutredigeringen på något sätt skulle vara knuten till den tidpunkt när denna komprimerade nedladdningsfil var skapad och satt i funktion.
        När första veckan av december 1998 var till ända var det också uppenbart att den fullständiga hypertextversionen, som då ännu inte var klar, skulle komma att finnas tillgänglig för nedladdning i ett par preliminära versioner innan det sattes punkt med en definitiv slutredigering.

Slutredigering (definition): Slutpunkten för ändringar i den bärande texten, dvs bokens innehållsliga sida. Det innebär att begrepp, benämningar, analyser, språk, noter, litteraturlista etc har fått en definitiv form som inte kommer att ändras eller modifieras inom ramen för boken. 
Fortsatta ändringar: Förbättringar av länkstruktur, eventuella förbättringar av register och eventuellt nya hypertextresurser ingår inte i slutredigeringen. Renodlade korrekturfel ingår inte heller. (Se vidare Principer för ändringar och tillägg)

Denna nya publiceringsproblematik fick extra skärpa när jag höll på med webbredigeringen av kapitel 7 under hösten 1998. I kontrollen av en referens till ett resonemang i kapitel 5 blev jag varse några oklarheter. (Se Senaste nytt 26.8.1998 [extern]). I detta samtidiga arbete med två kapitel blev jag då dessutom varse ett dispositions- eller strukturproblem. Det gällde begreppet insikt. I en lång not till kapitel 7, i det utgångsmanus jag jobbade med, redovisade jag den viktiga distinktion mellan insikt respektive kunskap som religionsfilosofen och uppsalaprofessorn Eberhard Herrmann har formulerat. Denna distinktion är central för mitt sätt att använda begreppet insikt. Eftersom begreppet insikt också används flitigt i kapitel 5 så väcktes frågan om inte den teoretiska diskussionen kring begreppet insikt borde flyttas från noten i kapitel 7 till ett avsnitt i den löpande texten i kapitel 5 - eller till en not i kapitel 5. Inför denna typ av överväganden fick problemet med slutredigering en högre och mer påträngande dignitet.
        Lösningen blev så småningom ett eget avsnitt i kapitel 7 [extern].
        Ändringen av rubriken [extern] till kapitel 7 den 15 november 1998 är en påtaglig illustration av problematiken. Sak samma med tillkomsten av en underrubrik till Introduktion och bearbetningen av två avsnitt i samma text den 21 november. 
        Ytterligare en mycket påtaglig illustration till problematiken är de ändringar i kapitel 7 som redovisas under senaste nytt 12.12.1998 (extern). Arbetet under december 1998 och januari 1999 med att sammanställa ett sammanhållet person- och sakregister innebar en närläsning som resulterade i en hel del korrigeringar och kompletteringar, oftast mest av språklig karaktär, även i tidigare kapitel (se t.ex. senaste nytt 8.12.1998 (extern)). Ändringarna i kapitel 7 gällde utöver detta även två terminologiska frågor. Det var en typ av ändringar som är viktiga för helheten och därför också är en utmärkt illustration till problemet med slutredigering.

November 1999. Boken är slutredigerad.
I början av november 1999 satte jag definitivt punkt för vidare ändringar och bestämde att  boken var slutredigerad. Det var samtidigt som tillkomsten av version 3 av boken som hemladdningsbar hypetextbok. 
        Jag kan bara erkänna att det var svårt och förenat med viss vånda att sätta definitivt punkt när det inte fanns någon otålig förlagsredaktör och väntande tryckpressar i bakgrunden.
        Trots en del argument för en annan inställning är det fortfarande min uppfattning att fack- och debattböcker som originalpubliceras i denna nya och fascinerande publiceringsform måste få en slutgiltig redigering där läsaren vet att den bärande texten inte längre kommer att ändras.
        Om inte författaren kan bestämma sig för att sätta definitivt punkt så kommer verk som enbart publiceras på Internet inte att bli definitiva förrän författaren är död.

För att på ett medvetet sätt kunna använda öppenheten i denna publiceringform som inte inkräktar på den ursprungliga boktexten har det utvecklats en grundkoncept för ändringar och tillägg som är utanför vad som innefattas i begreppet slutredigering. Om detta kan man läsa vidare om i texten Principer för ändringar och tillägg. 
        Från och med mars 1999 redovisas ändringar på sidan Redovisningar av ändringar och tillägg.

Om någon som läser det här har efarenheter och synpunkter på detta speciella problem med originalpublicering på Internet så hör gärna av dig. 

26.8.98 - 21.11.1998 - 15.12.1998
4.4.1999 - 20.10.1999 - 14.11.1999.

Carl Gustaf Olofsson
författare och webbredaktör 
epost: stor2@existentiell-tro.net

[sidans början]  [bakgrundsbild]
[kringsidor] [information och råd]

Existentiell livssyn - kristen tro?:
Introduktion: Om delaktighetens livshållning, demokrati och teologi.
Kapitel 1. Livssyn, språk och religiositet
Innehållsförteckning.