Existentiell livssyn - kristen tro? Kapitelpresentation

De fyra första kapiteln i "Existentiell livssyn - kristen tro?" ger huvudkonturerna av den livs- och människosyn jag gör mig till tolk för.

Kapitel 1, "Livssyn, språk och religiositet", fungerar som något av en övergripande ram. Där visas på en religiös grundhållning som bryter mot en del av våra mera vardagliga föreställningar om innebörden i att 'vara religiös'. Ett viktigt tema är också den brist på fungerande och kulturellt uppburna språk och gemenskapsformer för våra mest centrala livsangelägenheter som enligt min mening är en realitet av djupgående betydelse för allt fler människor i vår tid. I detta inledande kapitel kan det också skönjas att starka personliga upplevelser av denna språkbrist har fungerat som en viktig drivkraft för framväxten av den tankeväv som utgör grunden för denna bok.

I de båda följande kapitlen skisseras grunddragen i den antropologi eller människosyn som utgör centrum i den livssyn som presenteras.
        Kapitel 2, "Ansvar och flykt", är en analys av hur vår inre värld och relation till livet påverkas av om vi bejakar ett ansvarigt förhållande till vad som här sammanfattande kallas 'samvetets, hjärtats och sanningens röster' respektive om vi förnekar detta ansvar. Det är bokens längsta kapitel.
        I början av kapitel 3, "Utsatthet och transcendens", definieras begreppet existensvillkor. En inledande presentation av några viktiga existensvillkor utgör ramen för kapitlets huvudtema; att försöka visa på den djupgående betydelse det har för våra liv om vi lever i en existensutforskande respektive existensförnekande grundhållning, dvs om vi försöker förstå och acceptera den utsatthet, tvetydighet och speciella typ av ensamhet som är oupplösligt förbunden med att vara människa eller om vi främst försöker blunda för denna sida av livet.
        I dessa båda kapitel framträder huvudkonturerna av två motstridiga livshållningar, här kallade delaktighetens respektive likgiltighetens livshållning, och deras olikartade inre dynamik.

I kapitel 4, "Skrift, ande och kultur", formuleras ett evolutionärt och historiskt-kulturellt utvecklingsperspektiv på de icke-materiella kvaliteterna kärlek och förnuft. Där görs en viktig åtskillnad mellan å ena sidan logiskt-analytiskt tänkande och å andra sidan förnuft. Kapitlet utmynnar i att jag försöker visa att det kristna talet om Gud tycks rymma två mycket olika gudsfrågor. De benämnes där den kosmologiska respektive den existentiella gudsfrågan. Jag vill säga några ord om detta här.
Att inte tro på existensen av en personligt handlande och skapande kosmisk makt utanför och oberoende av människan innebär att svara nekande när man ställs inför den kosmologiska gudsfrågans 'tror du på Gud?'. Att uppfatta det motsägelsefulla dramat om kärlekens och förnuftets tillblivelse i människans kroppsliga och tidsbundna existens som ett verkligt skeende som gäller själva grunden i våra liv innebär att ge ett jakande svar på den existentiella gudsfrågan.
Fram till vår tid har dessa båda gudsfrågor uppfattats som oupplösligt förbundna med varandra i den västerländska kulturen, såväl bland präster och teologer som i det folkliga medvetandet. I dag befinner vi oss oåterkalleligt i en radikalt annorlunda kulturell situation. För allt fler människor har det blivit tydligt att det är fullt möjligt att svara 'jag tror' utifrån den existentiella gudsfrågan och samtidigt svara 'jag tror inte' när man svarar på den kosmologiska gudsfrågan. Detta har under 1900-talet skapat helt nya infallsvinklar till frågorna om religiositet, andligt liv, tro och otro. Den djupgående förändring i kulturen som detta är ett uttryck för utgör förutsättningen för bokens analyser och diskussioner.

I de fyra första kapitlen berörs kristen trostradition bara som punktvisa utvikningar. Det gäller då hur olika kristna begrepp och talesätt har fått betydelse och djup utifrån den människo- och livssyn som utgör centrum i framställningen. Synd, nåd, ondska, livets väg, Guds röst, Frestarens röst, gudslängtan, kristen gudstro är några exempel.
I kapitel 5, 6, 7 och 8 är perspektivet omvänt. Centrala teman och problem i kristen tro utgör centrum i diskussionen. Samtidigt fördjupas den existentiella livssyn jag gör mig till tolk för på viktiga sätt.

Bibelns berättelser om lärjungarnas möten med den uppståndne Jesus utgör navet i kapitel 5, "Kristusseende och kallelse". Det kan läsas som en personlig berättelse om hur denna sista akt i passionsdramat på ett mycket överraskande sätt började tala rakt in i centrum av mitt liv. Detta trots att Jesus i kroppslig mening framstod som lika ohjälpligt död som förut och att jag därmed utifrån min gamla förståelse av kristen tro var lika icke-troende och okristen som någonsin. Runt detta nav blir centrala begrepp och teman som helige Ande, hjälparen, kallelse, nattvarden, korset, Jesu domsförkunnelse, Guds rike och den kristna eskatologin (den kristna framtidstro och det framtidshopp som sträcker sig bortom döden) laddade med djup och innebörd.
        Kapitel 6, "Existentiell tro", är en analys av det centrala kristna begreppsparet tro och otro. Med hjälp av den bibliska tanken att otro leder till hjärtats förhärdelse visas att vad som traditionellt kallas kristen tro innehåller två olikaratade typer av tro-otro-problem, en existentiell och en teistisk-metafysisk.
        Mycket summariskt kan man säga att de existentiella trosfrågorna gäller vår syn på kärlekens och förnuftets möjligheter såväl i våra egna liv som hos människan överhuvudtaget. Oberoende av hur dessa trosfrågor är formulerade i ordens värld fungerar de som brytpunkt för vilken livsprocess som ska få överhanden i våra liv; en som handlar om hjärtats förhärdelse eller en som handlar om hjärtats öppnande. Analysen formar en bild som säger att det ingår i våra livsvillkor som människor att leva med dessa existentiella trosfrågor och de dubbla livsmöjligheter de formar. Det finns inget sätt att vara utanför.
        Diskussionen visar att mycket talar för att denna existentiella sida av trosproblematiken har fungerat som centrum och livsnerv i klassisk kristendom. Kapitel 2, 3, 4 och 5 fungerar som bakgrund och bidrar till att ge analysen tyngd. Inom alla traditionella tolkningar av kristen tro betraktas de existentiella respektive teistisk-metafysiska trosfrågorna som oupplösligt förenade. Konsekvensen av att hålla fast vid denna bindning är att kristenheten i växande utsträckning har blivit blind för nutidsmänniskans kamp med den existentiella sidan av trosfrågorna därför att dessa för allt fler har förlorat kopplingen till den traditionella kristendomens teistisk-metafysiska sida. Diskussionen visar vad som framstår som uppenbart för allt fler; att det är fullt möjligt att efter bästa förmåga bejaka en livsprocess som handlar om hjärtats öppnande även om man inte tror på en personligt handlande och skapande Gud, inte tror att Jesus var Guds Son, inte tror på ett personligt liv efter döden, inte tror att kärleken är en fristående kosmisk kraft etc.
        Sammantaget skapar den genomförda analysen delvis nya och annorlunda infallsvinklar till den nutidsproblematik som gäller det växande antalet människors kulturella och religiösa hemlöshet kring sina viktigaste livsangelägenheter, relationen mellan sekulär kultur och kristenhet, orsakerna till att den kristna kyrkan håller på att tyna bort.
        Utifrån den existensdynamiska tolkning av kristen tro som successivt har växt fram i tidigare kapitel framträder med stor tydlighet en syn på den kristna kyrkans uppgift och kallelse. Detta diskuteras i kapitel 7, "De två portarnas kyrka". Kapitlet fungerar också som en naturlig fortsättning på diskussionen om tro i föregående kapitel. Samtidigt är diskussionen kring passionsdramat och kristen uppståndelsetro i kapitel 5, "Kristusseende och kallelse", av speciell betydelse för att ge tyngd åt den syn på kyrkans uppgift i dagens värld som läggs fram. Kapitlet mynnar ut i en vision av en levande och angelägen kyrka som jag efterhand har kommit att kalla de två portarnas kyrka.
        Den övergripande positiva bedömning av kyrkans historiska roll - och framtidsmöjligheter! - som kommer fram i dessa kapitel gäller oavsett den räcka av mörka fläckar som är förbundna med kristenhetens historia. I detta avseende är kyrkan något mer och större än sina enskilda företrädare och uttolkare. Från det perspektiv på kristen tro som jag gör mig till tolk för framträder med stor tydlighet en speciell typ av inomkristen dynamik som kan förklara en del av dessa mörka sidor i kristenhetens historia. Detta diskuteras i kapitel 8, "Kristendomens mörka skuggor".

Bokens nionde och sista kapitel har rubriken "Kultur, dialog och kristen tro". Kapitlet sammanfattar några av bokens centrala teman, men återknyter också till bokens titel, "Existentiell livssyn - kristen tro?". Kan den presenterade tolkningen av kristen tro på ett meningsfullt sätt kallas kristen och betraktas som ett uttryck för kristen tro? Eller är det frågan om ett sekulärt profiterande på kristen tradition för att försöka få större tyngd i en icke-kristen existentiell livssyn?
Avslutningskapitlet rymmer också visionen av en tvärreligiös, tvärkulturell och tvärvetenskaplig kritisk kunskapsdialog utifrån vad som här kallas inkarnationsfrågan; vad kan stödja kärlekens och förnuftets utveckling till allt starkare krafter såväl i våra enskilda mänskliga liv som i en global kultur?

[början] [bakgrundsbild]

TI INT KP - K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 - LI INH RE BEK

[Litteratur]
[Person- och sakregister]
[Innehållsförteckning]
[Länkar med anknytning till boken]

[Existentiell livssyn - kristen tro? - titelsida (extern)]
[Språk, tro och religion - webbplatsens förstasida (extern)]
[Blogg Nr 118. ”Existentiell livssyn – kristen tro?” har blivit en tryckt bok]

[Introduktion: Om delaktighetens livshållning, demokrati och teologi]
[Kapitel 1: Livssyn, språk och religiositet]