[Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter]

furulist

 

Länk till webbplatsens förstasidaLänkar med anknytning
till olika artiklar.

 

Tema: Vad är kyrkans kris? Ärkebiskopsvalet 2006.
Tema: Jagprojekt, gudsgemenskap och existensvillkor
Tema: Kristen antijudiskhet
Tema: Tro, modern andlighet och Gud
Tema: Kristendom, religion och frågan om det demokratiska samhällets värdebas
Tema: Kristologi
Tema: Begäret
Tema: Tro och vetande
Tema: Själens odödlighet

 

 

 

Tema: Vad är kyrkans kris? Ärkebiskopsvalet 2006. 

Kommentar till prästen Yngve Kalins debattartikel "Hammars kyrka har kollapsat" på Brännpunkt i Svenska Dagbladet 2006-02-08 och kontraktsadjunkt Mattias Fjellanders debattartikel  "Mer tro, inte mindre, löser kyrkans kris" i Kyrkans Tidning nr 3/2006.

Komminister Yngve Kalin gör i sin Brännpunktsartikel en kort och bister analys av kyrkans kris. Kalin lyfter fram namn som Gunnar Rosendahl och Bo Giertz som motvikter mot det förfall som han menar har pågått de senaste 50 åren. Inlägget är samtidigt en hård kritik av det KG Hammar har stått för under sin tid som ärkebiskop. Jag tror inte att man misstolkar Kalin om man säger att han menar att allt ifrågasättande av de traditionella trosdogmerna är uttryck för förfall. Yngve Kalin var den präst som tog initiativ till den uppmärksammade namninsamlingen mot kyrkomötets beslut om att införa en kyrklig välsignelseakt för homosexuella i kyrkoordningen. 
    
Kontraktsadjunkt Mattias Fjellanders krisanalys i Kyrkans Tidning nr 3/2006 är nära besläktad med Kalins. 

De analyser av kyrkans kris som på olika sätt kommer fram i ett flertal texter på denna webbplats är radikalt annorlunda mot såväl Kalins som Fjellanders. Att idag hålla fast föreställningar som jungfrufödsel, tron på en personligt handlande gud, ett liv efter döden, dom och helvete som centrala och avgörande för kristen tro fungerar idag oftast som ett sätt att aktivt dölja det som är den kristna trons levande och livsomvandlande kärna. Utifrån det existentiella tolkningsperspektiv som denna webbplats på olika sätt försöker ge ord åt gäller denna kärna tron att vi rymmer möjligheten att bli allt mer älskande och förnuftiga människor och att i all vår bräcklighet bejaka denna tillblivelseprocess i oss själva och andra. Det gäller på olika sätt kärlekens och förnuftets människotillblivelse, kärlekens inkarnering i världen. 

Om man vill få lite substans kring denna ytligt sett udda och radikala uppfattning så kan man läsa nedanstående två artiklar av webbredaktören: 

"Hammar gör rätt - tonar ned mirakel".  Kyrkans Tidning, Opinion, nr 4/2003.  
"Evangeliets frälsande kärna är att få oss att tro att vi kan bli allt mer älskande och icke-dömande människor och att få oss att förstå den djupgående betydelsen för våra liv av att medvetet bejaka denna möjlighet i oss själva och andra. Detta medvetna val är att bli lärjunge till Kristus. När vi lever i denna tro så ges det hela tiden näring åt en grundupplevelse av mening, hopp och hemhörighet i tillvaron." Kursiv - några grundtankar i det existentiella perspektiv på kristen tro som är denna webbplats signum. (Webbpublicerad den 29 januari 2003)

"Har kristen tro en framtid?" Publicerad i Vår Lösen nr 8/1996. 
Artikeln försöker synliggöra en existentiell sida i klassisk kristen tro som också är av central betydelse för det demokratiska samhällets 'själ'. Denna existentiella sida har blivit allt mer osynlig i en lång och smygande kulturprocess. 
(webbpublicerad här i maj 1998)

[utlagd 9.2.2006]

 

 

Till sidans början!

Tema: Isolerade jagprojekt, gudsgemenskap och existensvillkor. (Vad är förutsättning för att vår förmåga till kärlek och omsorg ska växa?).

Kommentar till Werner G. Jeanronds recension av boken "God's advocates" i Svenska Dagbladet den 30 oktober 2005 - "Livligt samtal med Guds advokater". 

"Ska människan i vår postmoderna tid uppfinna sin mänskliga identitet egenhändigt genom ett slags isolerat jagprojekt, eller inbjuds människan att upptäcka en redan existerande gudsgemenskap i vilken hon tillsammans med andra får växa i ömsesidig kärlek och konstruktiv kritik?" Citat från slutet på Jeanronds recension. 

 

En kort recension kan förstås inte täcka alla nyanser i den problematik man diskuterar. Men i meningen ovan skapar Jeanrond en diktomi "uppfinna sin mänskliga identitet genom ett slags isolerat jagprojekt" eller "upptäcka en redan existerande gudsgemenskap" som i nuvarande språksituation blir direkt missvisande. Missionsprovinsens kvinnoprästmoståndare såväl som Knutbyförsamlingen som de högerkristna i USA skulle hålla med. Jeanrond blir tyvärr i denna mening företrädare för en alltför vanlig självgod kristendom och teologi som utan att rodna lägger beslag på såväl 'växande i ömsesidig kärlek' som 'konstruktiv kritik'. Samtidigt tror jag att Jeanrond menar något annat och mer - som han inte riktigt förmår, eller vågar, formulera.

Om man utifrån den existensdynamiska teologin (se "Existentiell livssyn - kristen tro?") skulle skapa en variation på den citerade meningen från Jeanronds recension skulle det kunna bli ungefär:

 "Ska människan i vår postmoderna tid uppfinna sin mänskliga identitet egenhändigt  genom ett slags isolerat jagprojekt, eller inbjuds människan att upptäcka de grundläggande existensvillkor som vi alla delar och som är den enda vägen till en växande grundupplevelse av gemenskap och kärlek som sträcker sig bortom de mest näraliggande personliga relationerna. Detta ökar också förutsättningarna för att ge och ta emot konstruktiv kritik och skapa en en allt bättre grund för den gränsöverskridande dialog som är en förutsättning för Jordens framtid."

Om man vill få lite mer substans till denna korta modifierade mening kan man läsa "Utsatthet och transcendens" (finns att läsa på Internet!) som analyserar hur vår ovillighet respektive beredvillighet att försöka förstå våra mänskliga existensvillkor påverkar vår förmåga till kärlek och omsorg. Texten ingår som kapitel 3 i boken "Existentiell livssyn - kristen tro?".

De sidor i kulturen som stödjer oss att upptäcka och acceptera det som utgör våra gemensamma existensvillkor är frontlinjen i den 'skapelseprocess' som handlar om att fördjupa vår förmåga till delaktighet och kärlek och skapa allt bättre förutsättningar för en konstruktiv, kritisk dialog. Tyvärr hamnar det allra mesta av kristen förkunnelse och teologi idag långt bakom frontlinjen i detta. Vi frontlinjen finns i stället litteraturen, filmen och ämnen som psykologi, filosofi, biologi och sociologi.

[utlagd 1.11.2005]

 

 

Till sidans början!

Tema: Själens odödlighet (Är det centralt i kristen tro att tro på den personliga identitetens fortsättning bortom döden?).

(Apropå intervjun i Kyrkans Tidning 7/2002 med Krister Stendahl, biskop emeritus och professor i Nya Testamentets exegetik, där man uppmärksammar den teologiska striden för femton år sedan, 1987, kring hans uppsats om själens odödlighet, där han ifrågasatte den traditionella kristna ståndpunkten.)

I boken Existentiell livssyn - kristen tro? berörs frågan om kristen tro och livet efter döden på ett genomarbetet sätt utifrån ett existentiellt grundperspektiv. Detta görs främst i kapitel 5 och där mest direkt i avsnitt 11: I nuets liv bortom döden och 12: Jesu domsförkunnelse och frälsande tro. Krister Stendahls och Gustaf Wingrens syn i denna fråga diskuteras i en lång not. Se också kapitlets not 13 om Karl Barth och frågan om själens odödlighet.
     När det gäller vad Stendahl säger i intervjun om att han på grund av den hårda och högljudda kritiken tystnade i sina försök att förklara vad han menade så är den övergripande diskussionen i kapitel 1, avsnitt 2 av relevans, och mest specifikt det näst sista stycket. Just denna tendens att tystas när en mera existentiellt grundad tro angrips av en mera uttalad  teistiskt-metafysisk tro berörs där på ett övergripande sätt.
    Se också artikeln "Döden - meningen med livet?" publicerad i Svensk Kyrkotidning nr 40/2003.   

 

 

Till sidans början!

Tema: Tro och vetande

(Apropå länkarna till artiklarna på Insidan/Tro och existens i Dagens Nyheter om tro och vetande den 27 maj 2001.  - Länkrutan skapad 4.6.2001.)
Temarutan har fått förnyad aktualitet genom artikelserien "Tro och vetande - igen" i Svenska Dagbladet, Kultur, som började söndagen den 15 september 2002. 

Nytt 23.4.2005. Temarutan har åter fått förnyad aktualitet genom debatten om religion och politik som började med folkhälsominister Morgan Johanssons debattinlägg på Brännpunkt i Svenska Dagbladet den 20 april 2005

Kapitel 6, Existentiell tro, i boken Existentiell livssyn - kristen tro? ger en delvis annorlunda och kompletterande infallsvinkel till innebörden i begreppet "tro" visavi den som Stig Dellerström gör sig till talesman för enligt huvudartikeln "Tro med förstånd". Det ges där vägande argument för att det bärande och avgörande i en levande religiös tro, framför allt när man talar om 'kristen tro', gäller något annat än tron på en personligt handlande Gud och ett liv efter döden.  I texten visas att en hel del talar för att den bärande kärnan i en levande tro handlar om frågan om huruvida vi tror eller inte tror att vi som människor kan bli allt mer älskande varelser - och huruvida vi i våra konkreta liv är beredda att efter bästa förmåga bejaka en sådan utveckling i oss själva och andra. Detta kallas där den 'existentiella sidan av tron'. I detta perspektiv utgör tron grunden för en livsprocess som handlar om "hjärtats öppnande". Otron formar en livsprocess som handlar om "hjärtats förhärdelse". Huruvida vi lever i tro eller icke-tro i denna mening får djupgående konsekvenser för hur våra liv kommer att gestaltas. Det utmanande visavi mera traditionella sätt att förstå grunden i kristen tro är att dessa konsekvenser är oberoende om vi i traditionell mening tror tex på en personlig Gud och ett liv efter döden. Utifrån denna trosanalys öppnas ett perspektiv på begreppet tro som vänder upp och ner på många invanda föreställningar. Bokens analyser ger t.ex. skäl för antagandet att det är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället överlevnad och utveckling att den existentiella tron har övertaget visavi den existentiella otron hos det övervägande folkflertalet. 
      I kapitel 4, Kärlek, skrift och ande, i samma bok, skiljs på två olika 'gudsfrågor'; den kosmologiska gudsfrågan respektive den existentiella gudsfrågan. Den kosmologiska gudsfrågan gäller bl.a. huruvida vi tror eller inte tror att det finns en Gud som har skapat världen och som på ett personligt sätt kan gripa in i skapelsen och våra liv. Det är vanligtvis denna gudsfråga som diskuteras i relation till den naturvetenskapliga kunskapen. Här finns i långa stycken en reell konflikt mellan tro och vetenskap. Den existentiella gudsfrågan definieras som frågan huruvida vi tror eller inte tror att kärleken kan utvecklas till en sådan kraft i mänskligt liv att den kan bli överordnad våra rädslor och beroenden i utsatta livssituationer. När det gäller den 'existentiella gudsfrågan' kan naturvetenskapen inte ge några svar.
       I boken ges en hel del argument för att kristendomens 'själ' tvärsemot de flesta invanda föreställningar gäller den 'existentiella gudsfrågan'. Styrkan i den kosmologiska gudsfrågan inom teologi och fromhetsliv har i detta perspektiv främst berott på att det under århundraden har varit det bästa sättet att tolka och ge ord åt de erfarenheter som är förbundna med den 'existentiella tron' och den 'existentiella gudsfrågan'. Idag tenderar den istället att dölja det centrala i kristen tro.
       Båda dessa kapitel kan med god behållning läsas som fristående texter. Men de är ganska långa. Inklusive noter är de 147 kb respektive 184 kb. (Bokens innehållsförteckning.)
      Artikeln "Har kristen tro en framtid?" (publicerad i tidskrifter Vår Lösen) berör frågan om tro, det kristna arvet och den moderna människans religiösa och andliga hemlöshet på ett mer övergripande sätt.

Se också debatten på temat Religion och naturvetenskap i Dagens Nyheter våren 2000.

Se också:
Jacki Jakubowski: "Tro och vetande". Dagens Nyheter, Kultur Essä, 2004-12-29.
Jacki Jakubowski: "Eco inspekterar tron". Dagens Nyheter, Kultur, 2004-01-12. Recension av Belief or Nonbelief? A Confrontation av Umberto Eco och Carlo Maria Martini, Continuum, London, 2000 (98 s). "Vad ska man tro på? Vissa tror på Gud, andra inte. I en fascinerande brevväxling diskuterar författaren Umberto Eco och kardinalen Carlo Maria Martini religionens betydelse i dagens sekulariserade värld." (Kursiv DN:s ingress. Länk här 7.7.2005). 
Kommentar: Utifrån läsningen av Jakubowskis recension och den korta analysen ovan är det helt klart att Umberto Eco har en stark existentiell tro. 

Nytt 7.9.2006. I en understreckare i januari 2005 refererar Ruth Lötmarker en fransk diskussion om religion och kristendom som har stor relevans för diskussionen om innebörden i begreppen religiositet, religion och tro: "Franska ateister strider om det gudomliga".  Svenska Dagbladet, Kultur, Understreckare, 2005-01-05. "Det märkliga med den uppmärksammade religionsdebatten mellan Luc Ferry och Marcel Gauchet är att ingen av dem är troende. I "Le religieux après la religion" söker de båda, på olika sätt, efter ord för absoluta värden." (Kursiv - SvD:s ingress. Länk den 19.1.2005). 
Kommentar:
Diskussionen i "Livssyn, språk och religiositet" (kapitel 1 i boken "Existentiell livssyn - kristen tro?") har stor relevans för den franska diskussion som Lötmarker refererar. Kontentan av analysen är ett uttalat stöd för den syn på religionens förändring och utveckling som Luc Ferry står för. Utöver den mera specifika diskussionen i kapitel 1 kan hela boken sägas vara ett starkt stöd för Ferrys ståndpunkt. Utifrån Lötmarkers referat ligger Marcel Gauchet's syn på religionernas utvecklingshistoria och dess roll i det moderna samhället nära den som formuleras av Humanisterna (dvs f.d. Humanetiska förbundet). I artikelns ingress står "att ingen av dem är troende". Det är med största sannolikhet bara sant i en ytligt teistisk-metafysisk betydelse som missar det mesta av det som utifrån ett existentiellt perspektiv utgör den levande och bärande trons fundament (se analysen av begreppet tro i "Existentiell tro" (kapitel 6 i "Existentiell livssyn - kristen tro?")) 

 

(Uppdaterad 7.9.2006)

 

 

Till sidans början!

Tema: Begäret.

(Apropå intervjun med teologen Ola Sigurdson på Idagsidan i Svenska Dagbladet den 7 och 8 februari där en teologisk tolkning av 'begäret' i traditionen från Augustinus är det centrala temat. Länkrutan skapad 11.2.2001.)

I kapitel 2, Ansvar och flykt, i boken Existentiell livssyn - kristen tro?, analyseras två motstridiga förhållningssätt visavi vad som där kallas 'samvetets, sanningens och hjärtats röster' och deras mycket olika konsekvenser för hur vi kommer att uppleva våra liv. Diskussionen möjliggör att i kapitlets andra del, "Persongrunden och religiös längtan" göra en analys av "begäret" som trots tydligt släktskap ändå på viktiga sätt avviker ifrån den Augustinusinspirerade syn som Ola Sigurdson gör sig till tolk för i intervjun i Svenska Dagbladet (två artiklar på Idagsidan den 7 och 8 februari). Den avviker också från de moderna begärsfilosofier (t.ex. den franska psykoanalytikern Lacan) som ser begäret som konstitutionellt förbundet med människans 'natur' eller 'grundläggande psykisk-existentiella situation' och därmed som något vi är ovillkorligen är dömda att leva med. 
      Trots att kapitlet ingår i en omfångsrik bok går det utmärkt att läsa fristående. Men det är ganska långt. Inklusive noter är det 222 kb (tar ca 40 sekunder att ladda ner med ett 28000 bps-modem). (Innehållsförteckning till bok och speciellt Kapitel 2: Ansvar och flykt. - går snabbt att ladda ner!)

 

 

Till sidans början!

Tema: Kristologi (dvs Vem är Jesus Kristus? och den kristna nyckelfråga som teologerna grubblat över och försökt svara på sedan kristendomens begynnelse).

(Apropå DN-artikeln "Den sanna människan" den 26.11.2000 av Kerstin Vinterhed om kristologiseminariet "Vem var mannen från Nasaret" på Sigtunastiftelsen den 18 novmeber 2000. Länkrutan skapad 28.11.2000.)

Som en speciell del på webbplatsen Språk, tro och religion finns en sammanställning av teologiska texter om innebörden i kristen tro på den uppståndne Kristus. De är samlade under rubriken Tema kristologi: Tron på den uppståndne Kristus. Där finns texter av Paulus, Athanasius, Karl Barth, Paul Tillich, Hans Küng, Alister MacGrath, CH Dodd, Sten Philipson, Peder Thalén, Eskil Franck, Edvin Larsson.
     I begreppet 'kristusseende' som utvecklas i artikeln "Kristus är uppstånden!" av Carl Gustaf Olofsson (Svensk kyrkotidning nr 16/1998 - finns också med i temadelen) finns, trots (eller tack vare) den uttalat existentiella och icke-teistiska utgångspunkten,  nära beröringspunkter med den ortodoxa synen på ikonen som berörs i Kerstin Vinterheds DN-artikel.

 

 

Till sidans början!

Tema: Kristendom, religion och frågan om det demokratiska samhällets värdebas.

(Apropå länken till artikeln "Jesus och EU kan visa vägen till global etik." på Brännpunkt i Svenska Dagbladet 12.4.2000. Länkrutan skapad 12.4.2000.)

      "Om delaktighetens livshållning, demokrati och teologi" (introduktion till boken Existentiell livssyn - kristen tro? av Carl Gustaf Olofsson) har nära beröringspunkter med Brännpunktsartikelns problematik om hur värdebasen i ett demokratiskt samhälle upprätthålls och återskapas. Det kan också vara viktigt att säga att boken som helhet har stor bäring mot denna problematik. Bokens analyser och diskussioner synliggör en existentiell sida i kristen tradition som i stor utsträckning blivit bortglömd och undanskymd, inom såväl det mesta av nutida teologi som av kyrkoorganiserad kristenhet. Analyserna formar en bild som säger att det främst är just denna existentiella sida som har kraft att hos den enskilda människan stödja utvecklingen och och fördjupningen av den värdebas som är nödvändig för det demokratiska samhället överlevnad. Det innebär också att talet om 'kristen etik' problematiseras på ett konstruktivt och i flera avseenden 'kyrkokritiskt' sätt.
      Även artikel "Har kristen tro en framtid?" (tidskriften Vår Lösen nr8/1996) berör denna demokrati-, värde- och kristendomsproblematik.

 

 

Till sidans början!

Tema: Tro, modern andlighet och Gud.

(Apropå länkarna till Svenska Dagbladets artikelserie "På spaning efter Gud".  - Länkrutan skapad 12.2.2000.)

      Kapitel 6, Existentiell tro, i boken Existentiell livssyn - kristen tro? ger en visavi artikelserien annorlunda och kompletterande infallsvinkel till innebörden i begreppet "tro". Det ges där vägande argument för att det bärande och avgörande i en levande religiös tro, framför allt när man talar om 'kristen tro', gäller något annat än tron på en personligt handlande Gud och ett liv efter döden. Utifrån tanken att en levande tro utgör grunden för en livsprocess som handlar om "hjärtats öppnande" och att otro formar en livsprocess som handlar om "hjärtats förhärdelse" så öppnas ett perspektiv på begreppet tro som vänder upp och ner på många invanda föreställningar.
      I kapitel 4, Kärlek, skrift och ande, i samma bok, skapas mot kapitlets slut ett överraskande perspektiv på frågan "tror du på Gud?" genom att utifrån kapitlets analyser skilja på vad som där har fått beteckningarna "den kosmologiska gudsfrågan" respektive "den existentiella gudsfrågan".
      Båda dessa kapitel kan med god behållning läsas som fristående texter. Men de är ganska långa. Inklusive noter är de 147 kb respektive 184 kb. (Bokens innehållsförteckning.)
      Artikeln "Har kristen tro en framtid?" (publicerad i tidskrifter Vår Lösen) berör frågan om tro, det kristna arvet och den moderna människans religiösa och andliga hemlöshet på ett sätt som kompletterar artikelserien i SvD.

Problematiken med innebörden i talet om Gud kom hösten 2004 till uttryck i artikeln "Vad innebär kristen gudstro". Den publicerades i Svensk Kyrkotidning nr 33-34/2004. Den hade då också tydlig anknytning till den laddade debatten i Danmark om kyrkoherde Thorkild Grosbøll som hotades av prästrätt och avsättning efter att media hade uppmärksammat hans bok "En stein i skoen". Som ett litet stöd för Grosbølls sak skickades artikeln med kort följebrev först till den danska biskop som vid hade tillsynsansvaret (uppgiften att hålla specialkoll på vad Grosbøll sa och predikade) när artikeln publicerades och något halvår senare till den biskop som då hade övertagit tillsynsansvaret. Dikten "Gudabenådat skratt" har också omedelbar anknytning till frågan. (uppdaterat 11.1.2010)   

 

 

Till sidans början!

Tema: Kristen antijudiskhet.

(Apropå länken till DN-artikeln "Svenska kyrkan gör upp med antijudiska idéer." (artikeln finns inte längre på DN:s webb - nov 2003) - Länkrutan skapad 30.1.2000. Senaste komplettering december 2003.

      På webbplatsen Jewish-Christian Relations finns ett stort antal artiklar av judiska och kristna teologer vars fokus är att utveckla och fördjupa en ömsesidigt respektfull dialog och där en av ambitionerna från de kristna deltagarna är att bryta med olika former av antijudisk teologi. Där finns också en redovisning av den viktiga judisk-kristna dialog som utvecklats under de sista årtiondena. Där finns bland annat en artikel av professorn och f.d. Stockholmsbiskopen Krister Stendahl  med rubriken "From God's Perspective We Are All Minorities".
      Darash är en en svensk webbplats i anknytning Filadelfiakyrkan i Stockholm som ser som sin uppgift att bidra till att bryta med det antijudiska arv som i så stor utsträckning präglar kristendomens historia.
      Kapitel 8, Kristendomens mörka skuggor, i boken Existentiell livssyn - kristen tro?, har direkt anknytning till denna problematik. Se speciellt not 3 som bland annat kort kommenterar tre artiklar i tidskriften Vår Lösen nr 1/1992 som är ett värdefullt temanummer om Kristendom och antisemitism.
      En av dessa Vår Lösen-artiklar, Åke Skoogs "Undervisning i förakt", var en bearbetad och nedkortad version av en föreläsning i anslutning till utställningen Antisemitism på Kulturhuset i Stockholm hösten 1991. Den ursprungliga föreläsningen är sedan början av maj 2000 tillgänglig på webbplatsen Språk, tro och religion.
      I en uppskattande recension i Judisk Krönika av Sten Philipsons Kristen tro mitt i mångfalden, , fäster överrabbin Morton Narrow speciellt uppmärksamheten på Philipsons brott med den centrala teologiska tanke som tog form redan i fornkyrkan och som i vår tid fått benämningen "ersättningsteologi".
      På Svenska kyrkans webbplats finns dokumentet "Guds vägar - judendom och kristendom" med underrubriken "en inomkyrkligt samtalsdokumentet". Dokumentet är en uppgörelse med den antijudiskhet som i så hög grad präglat kristen teologi sedan fornkyrkans tid. På kyrkomötet 2001, den 19 september, antogs dokumentet efter att under ett par år varit ute för diskussion. 
     Dokumentet kommenterades i en artikel av Stefan Lisinski i Dagens Nyheter den 29.1.2000 med rubriken "Kyrkan gör upp med judehatet" (artikeln finns inte längre på DN:s webb men kan hittas via Presstext) och i en artikel av Jackie Jakubowski i Judisk Krönika nr 5/1999 (Ny länk 13.1.2004!).
      Se även artiklar under Tema: Påvens besök i Israel från våren 2000.

 

Svensk Teologisk Kvartalsskrift nr 3/2003 är ett temanummer kring Svenska kyrkans dokument Guds vägar - judendom och kristendom. Utöver den svenska versionen finns dokumentet även i engelsk översättning. Dokumentet som antogs på kyrkomötet 2001 presenterades för en internationell publik på Svenska teologiska institutet i Jerusalem den 30 april 2002. Temanumret är delvis ett avtryck av detta seminarium. För alla som är intresserade av relationen mellan judendom och kristendom är detta en mycket värdefull samling texter. Lösnummer kan beställas via bokhandeln Arken i Lund, tel 046-333888. (uppgifter 16.12.2003)

 

Anders Gerdmar: "Ett nytt evangelium". Dagens Nyheter, Kultur Essä, 2003-12-21. "Julen 1940 kunde man i Tyskland läsa ett nytt och mera "ariskt" julevangelium, där Nya testamentets judiska ursprung tvättats bort och anpassats till landets rasideologi." Anders Gerdmar är teologie doktor och forskar kring teologi och antisemitism vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. (Kursiv DN:s ingress. Länk 25.12.2003)

 

 

     Se också:
     Kim Salomon: "Antisemitismen känner inga nationella gränser". (Recension SvD)
     Jackie Jakubowski: "Påven och Führern". (DN)
     Anders Piltz:  "Förhållandet mellan judar och kristna" (SvD)
     Jackie Jakubowski: "Påvens förlåt" (DN)
     Jackie Jakubowski: "Myten om ett blodbad" (DN)
     Per-Martin Meyerson: "Vatikanen var en huvudkälla för antisemitismen" (SvD)  

(uppdaterad 17.1.2004)

 

 

 

[bakgrundsbild]

furulist

Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter (extern)
Språk, tro och religion - webbplatsens förstasida (extern)
Existentiell livssyn - kristen tro? - webbok/titelsida (extern)
Tema kristologi: Tron på den uppståndne Kristus (extern)
Fyra klassiska bekännelsetexter
(extern)
Budord för en modern tid - ett diskussionsmaterial (extern)

furulist

Sidan skapad 30.1.2000
Webbredaktör Carl Gustaf Olofsson

Till sidans början!