Länkar till aktuella artiklar och
recensioner.
[artiklar] [sidans
början]
Carl-Erik Sahlberg: "Världen vänder -
men vänder kyrkan?" Svenska Dagbladet, Brännpunkt, 2000-12-29. Andlighet.
Sverige är inte alls särskilt sekulariserat. En rad tecken tyder på att människors
andliga längtan fördjupas. Men kyrkan sviker. Kyrkan måste ha modet att leva efter
vissa principer. Först då blir den attraktiv, skriver Carl-Erik Sahlberg. (Kursiverad
ingress från SvD. Länk 7.1.2001.) Carl-Erik Sahlberg är domkyrkokomminister i
Stockholms domkyrkoförsamling. I anslutning till artikeln har SvD också öppnat ett
debattforum som den 7.1 hade ca 45 inlägg.
Samuel Rubenson: "Människans
kallelse: att försona kosmos motsatser", Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-12-28. Enligt
Maximos Bekännaren genomsyras tillvaron av motpoler. Människan är skapad att leva som
försonare, att föra samman utan att upphäva. Denna uppgift står i centrum för Lars
Thunbergs komprimerade analys av Maximos teologiska vision. (Kursiverad
ingress från SvD. Länk 28.12.) Samuel Rubenson är professor i kyrkohistoria i Lund.
Anders Haag: " Utan
frid finns ingen lycka eller njutning", 2000.12.28, artikel 3 i en
artikelserie om njutning på Idagsidan, Svenska Dagbladet. Frågan är om njutning är något att sträva efter alls, eller om lycka
- det högsta goda - är något helt annat. Följ med på en filosofisk odyssé. (Kursivering,
del av ingress från SvD. Länk 28.12.). Anders Haag är frilansjournalist.
Sex skribenter ger sina bilder av Jesus - som vår Herre och Frälsare,
eller som en av många profeter. Svenska Dagbladet - Kultur, 2000-12-24. Nina Solomon,
Ann-Catrin
Nilsson, Tommy
Olofsson, Carl
Otto Werkelid, Johan Tralau, Christine
Falkenland. (Länkar 28.12)
Owe Wikström: "Teologins
reaktion på psykoanalysens religionskritik", Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-12-24. I antologin
"Religionspsychologie Heute" granskas bland annat teologins bemötande av
psykoanalysens religionskritik. Att gudsbilden är emotionellt färgad innebär inte att
tron kan reduceras till en neurotisk flykt undan tillvarons brutalitet.
(Kursiverad ingress från SvD. Länk 28.12.) Owe Wikström är professor i
religionspsykologi i Uppsala
Claes-Bertil Ytterberg: "Bara
vi kan rädda de plågade", Svenska Dagbladet, Brännpunkt, 2000-12-24. Med barnet i krubban går en vädjan till oss alla - att värna de svaga
och skyddslösa. Ett samhälle som vill vara kristet slår vakt om alla dem som försummas
och glöms. Det börjar djupt där inne, hos oss själva. Gud litar på oss, skriver Claes-Bertil
Ytterberg. (Kursiverad ingress från SvD. Länk 28.12.)
Claes-Bertil Ytterberg är biskop i Västerås. I anslutning till artikeln har SvD också
öppnat ett debattforum som den 27.12 hade något över 30 inlägg. (Borttagen
från SvD:s webb i februari.)
Werner G Jeanrond: "Jesu pauser kastar sitt
ljus", Göteborgsposten, Kultur 21.12.2000. Recension av Mats Furberg: Den
första stenen: En moralitetsfenomenologisk undersökning, Daidalos, 2000. Werner
Jeanrond finner viss likhet mellan Mats Furbergs och Paul Ricöurs filosofiska projekt,
men Ricöur är öppnare mot religion. Werner Jeanrond är professor i
systematisk teologi, Lund. (Länk den 28.12). Länken till GP:s
webbplats är borttagen den 20.1.2001.
Per-Arne Bodin: "Dialogen är
gudomlig", Dagens Nyheter, Kultur - essä, 17.11.2000. Den ryske
litteraturforskaren Michail Bachtins (titlar på Libris) tankar om den renässanska och medeltida karnevalen, där högt och lågt bytte plats och makten
parodierades underifrån, har blivit mycket använda av litteraturvetare. Men hur var hans
förhållande till den religiösa makten? Per-Arne Bodin (titlar på Libris) har läst några böcker där Bachtin
framställs osm en i grunden kristen tänkare. (Kursiverad ingress
från DN.) Artikeln är inte utlagd på DN:s webb. Den webbpubliceras här (18.12.2000)
med tillstånd av såväl artikelskribent som DN. Enligt överenskommelse med DN så har
webbpubliceringen dröjt en månad efter publiceringen i DN
Per Molander: "Rafflande
skildring av striden kring arianismen" (Webbpublicerad
på Språk, tro och religion i mars 2003!!), Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-12-05. I "When Jesus
became God" ger Richard Rubenstein (boktitlar av samma författare upptagna på Libris) en livfull
skildring av striden kring arianismen på 300-talet e Kr. Han visar hur teologisk doktrin,
politik och tillfälligheter samverkade under detta avgörande skede i kristendomens
historia. (Kursiverad ingress från SvD. Länk 11.12.) Per Molander är
författare och forskningsledare vid SNS. På nätbokhandeln Amazon kan man också ta del
av läsreaktioner på boken. På Eccole Glossary kan man läsa en
kort förklaring av arianism. Nicenska och athanasianska trosbekännelsen som kom till i denna
fornkyrkliga konflikt finns att läsa på Språk, tro och religion
"Den
sanna människan" av Kerstin Vinterhed, Dagens Nyheter, Insidan/Tro och existens,
söndagen den 26 november. Hur ska man förstå Jesus, på samma gång Gud och
människa? Den frågan har alltid sysselsatt kristendomens uttolkare, men har fått
förnyad aktualitet inte minst i mötet med andra religioner. Artikeln utgår
från seminariet "Vem var mannen från Nasaret" på Sigtunastiftelsen den 18
november. Medverkande var bland annat ärkebiskop KG Hammar, Margit Sahlin, präst och
teol.dr, och Anne-Louise Eriksson, docent, Aleksander Radler, professor. (Kursiverad
ingress från DN. Länk 27.11) Länkar med anknytning till
frågan om "Vem var mannen från Nasaret".
Stefan Jonsson: "Intet
är något." Dagens Nyheter, Kultur - essä, 8.11.2000. Om Nietzsche
hade rätt och Gud är död - vad händer då med människan? När ingenting finns kvar som yttersta garanti - erfar hon en
berusande frihetskänsla eller en förlamande ångest? Den modernistiska poesin finner i
alla fall sitt centrala ämne i just denna mänskliga belägenhet, i tomrummet, intet. Om
detta har Anders Olsson skrivit en bok. Stefan Jonsson har läst. (Kursiverad
ingress från DN. Länk 19.11)
Dick Harrisson: "Spanska
sjukans bortglömda skräckvälde". Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-11-08. Mellan åren 1918-1920 dog minst 20 miljoner människor i spanska sjukan.
Sedan försvann farsoten och viruset som orsakade den dog ut. Vetenskapsjournalisten Gina
Kolata skildrar i en suggestivt skriven bok forskarnas försök att identifiera detta
bortglömda mördarvirus. (Kursiverad ingress från SvD.
Länk 8.11). Artikeln är med här för att den indirekt belyser teodicéproblematiken på
ett intressant sätt, dvs frågan om det kan finnas en god Gud med tanke på det lidande
som människor har drabbats av genom historien.
Lars-Christer Hydén: "Bekännelsen
skapade individens inre rum". Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-10-22. I
"Troubling Confessions" visar Peter Brooks hur bekännelsen förvandlades från
en kollektiv ritual till samtal och självrannsakan. Genom detta skapades den
västerländske individens "inre rum". Men i dag ser vi en återgång till
antikens offentliga bekännelse och utagerande. (Kursiverad ingress från
SvD. Länk 7.11)
Jackie Jakubowski: "Myten
om ett blodbad" Dagens Nyheter 3.10.2000. Kan orätt med hävd försvaras? frågade en gång Erik Gustaf Geijer - med anledning av att
så många fördomar tycks omöjliga att utrota. Gammal europeisk antisemitism tycks
också ha fått ett nytt liv i Mellanöstern. Artikeln berättar om etthundrafemtioårig
antisemitisk beskyllning som alltjämt ekar - också i FN. Jacki Jakubowski
är chefredaktör för Judisk Krönika.
(Artikeln är inte utlagd på DN:s webbplats och har därför återpublicerats här den
2.11.2000 med tillstånd av såväl författaren som DN.) Länkar med anknytning till kristendom och antijudiskhet. Se också
länkar till artiklar med anknytning till påvens besök i Israel i
mars 2000.
Christian Braw: "I
hjärtat smälter tro och vetande samman". Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-10-15. I "Martin Luthers
Rhetorik des Herzens" visar Birgit Stolt retorikens betydelse för Luther. Med sin
framställning ville han nå in i hjärtat, det personliga medvetandets centrum, som
omfattade både tanke och känsla, tro och vetande. Detta präglade också hans
Bibelöversättning. (Kursiverad ingress från SvD. Länk 16.10) Christian
Braw är docent vid Åbo Akademi.
Tema: Skuld. (oktober -
november 2000).
Artikelserie i på Idagsidan i Svenska Dagbladet"Aktiverad av skuld
eller paralyserad av skam" SvD torsdagen den 5 oktober 2000. Tyngd av
skuld - eller skam. För samma gärning kan en person känna skuld, medan en annan kan
känna skam. Det menar sociologen Vessela Misheva. Skuld känner den som är ansvarig och
fri att välja. Skam känner den som inte kan välja. (Kursiverad ingress
från SvD. Länk 16.10)
"En skuld som hjälper oss att leva rätt". SvD onsdagen
den 11 oktober 2000: Den goda skulden. I torsdags redde
vi ut skillnaden mellan skam och skuld. Men det finns också skuld som snarare handlar om
ansvar - för såväl våra egna liv som för hur vi bemöter andra. Med denna "goda
skuld" får vi möjlighet till insikt och därmed förändring och försoning. (Kursiverad
ingress från SvD. Länk 16.10)
"Viktigt våga prata om vår kollektiva skuld". SvD onsdagen den 1
november 2000. Kan kollektiv skuld sippra igenom, från
en generation till nästa? Borde vi svenskar känna skuld för hållningen under kriget
och tvångssteriliseringarna? Och bär dagens tyskar skuld för Förintelsen? Absolut,
menar den tyske psykoanalytikern Hermann Beland. Det är nästan som om vi själva har
begått våra föräldrars brott och känner skuld för deras handlingar. (Kursiverad
ingress från SvD. Länk 7.11)
"Hjälp finns hos
psykologen - förlåtelse bara i kyrkan". SvD torsdagen den 2 november
2000. I går skrev vi om kollektiv skuld. Men hur
hanterar vi vår personliga? Vi har sett katoliker bikta sig på film. Efter nyår finns
ett biktbås i Göteborgs domkyrka - det första i Svenska kyrkan i modern tid. Vi
avslutar skuldserien med ritualen att lätta sitt hjärta - utan att se prästen i
ögonen. (Kursiverad ingress från SvD. Länk 7.11)
"Förlåtelse
handlar om att kunna sätta punkt". SvD fredagen den 3 november
2000. Skuldserien är avslutad. Men förlåtelsen då? -
Den är nödvändig för livsmodet, säger fängelseprästen Lars Åke Lundberg. I många
år har han arbetat med intagna och missbrukare. Där har han sett: förlåtelsen är en
del av tillfrisknandet. (Kursiverad ingress från SvD. Länk 7.11)
Mellan den 2 oktober och den 3 november har det publicerats 14 artiklar på
temat skuld på Idagsidan. Länkar till de övriga artiklarna hittar man i anslutning till
ovanstående artiklar. |
Tom Hedlund: "Tron
växer fram ur en brist på Gud". Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-10-08. För poeten och
prästen R S Thomas, som avled nyligen, var mötet med den walesiska lantbefolkningen
chockartat. På samma sätt som den framväxande kärleken till Wales var en kamp, var
tron en kamp för Thomas. Den växte fram ur en upplevelse av tomhet och frånvaro.
(Kursiverad ingress från SvD. Länk 16.10)
Bo Hansson: "En kärlekens
fundamentalist". Svenska Dagbladet Kultur 5.10.2000. Recension av ärkebiskop KG
Hammars bok om kyrkans tro på Jesus Kristus, "Ecce homo - efter två tusen år"
(Arcus och Verbum förlag, 2000) Länken borttagen från SvD:s
webbplats (28.2.2001).
Cordelia Edvardson: "För tidigt för
försoning." Svenska Dagbladet Kultur/Kommentar, 11.9.2000. Cordelia Edvardson om påvens helgonförklarande av två av sina
föregångare och om katolska kyrkans förhållande till judendomen och judarna. (Kursiverad
ingress från SvD:s webbupplaga.) (Länk 5.10.2000) Artikeln kan läsas som en kommentar
till Cordelia Edvardsons mycket positiva artikel hon skrev i mars apropå påvens besök i
Israel (se nedan).
"Sex
som synd eller njutning" av Jackie Jakubowski, Dagens Nyheter, Insidan/Tro och existens, söndagen den 24.9.2000. Jackie
Jakubowski, kulturskribent och chefredaktör för Judisk krönika, skriver om hur synen
på sexualiteten har ändrats genom tiderna i den kristna och den judiska bibeltolkningen.
(Kursiv: DN:s ingress. Länk den 26 september.)
Tema: Min tro.
Artikelserie i Dagens Nyheter, söndagar, på Insidan, Tro
och existens. Sju artiklar under september, oktober och november 2000.
"Hon
tror på människan" av Gert Svensson (DN, 3.9.2000). Birgitta Wallin
kallar sig humanist, FN:s deklarationom de mänskliga rättigheterna är för henne vad
Bibeln är för de kristna. (Kursiv: DN:s ingress. Länk den 4 september.)
"Sjubarnsmor
i Buddhas tjänst" av Inga Lantz (DN, 10.9.2000). Davaa är uppväxt i
en djupt religiös familj i Mongoliet, hennes farfar var lama. Hon har alltid haft en
stark tro, på Buddha och så småningom blev hon själv lama, en av ett 30-tal kvinnliga
lamor i landet. (Kursiv: DN:s ingress. Länk den 16 september.)
"Jag
kan bli arg på Gud men jag slutar aldrig tro" av Malin Nordgren (DN, 8.10.2000).
Ett forum både för livsfrågor och för djup vänskap. Det är kyrkan för
missionsförbundaren Steve Gräsberg. Och även om det ibland kan vara svårt att skilja
den kristna gemenskapen och själva tron åt finns gudstron hela tiden i botten.
(Kursiv: DN:s ingress. Länk den 26 november.)
"Då förstod jag: Alla religioner har samma källa" av
Jenny Ullström (DN, 19.11.2000). När Harald Indgul upptäckte bahai fann han
en religion som erkände och innefattade andra religioner. Visionen om en fredlig värld
där jordens folk lever i harmoni med varandra gjorde att han fastnade direkt. (Kursiv:
DN:s ingress. Länk den 26 november.)
De övriga artiklarna i serien hittas via DN:s webb, Insidan, artikelserier, "Min tro". |
"Bekännelsen
anpassas efter dem som inte tror." Bokförläggaren Per Åkerlund
kritiserar Svenska kyrkans öppenhet för trender. Intervju i
Nya Dagen den 16 augusti 2000. (När det gäller
den artikel i Kyrkans Tidning som det refereras till i intervjun se länk i Arkiv 1999.) (Länk den 16 aug.
2000. Efter att varit ur funktion en längre tid är den återaktiverad
med ny adress 14.8.2001)
"Islams många ansikten." Göteborgsposten,
kultursidan, lördagen den 8 juli 2000. Läget är komplicerat när det gäller
tolkningsfrågor, finner Monika Tunbäck-Hanson under läsningen av artiklar om religion
från den senaste veckan. (Kursiv, Göteborgspostens ingress.) Länken är
utlagd 10.7. Den är aktiv t.o.m. den 7 augusti.
Tema: Opus Dei. (juli 2000)
(senaste länkar 11.1.2001:
Svenska Dagbladet, Expressen)
Expressen
Kultur: Opus Dei. Den 4 juli påbörjades en stort upplagd artikelserie om
Opus Dei på Expressens kultursida. Opus
Dei är en starkt konservativ inomkatolsk organisation med världsvid utbredning och stort
inflytande. Den bildades i Spanien 1928 och håller sedan ett antal år på att etablera
sig i Sverige. Skribenter är Expressens kulturchef Maria Schottenius och Ia Modin med
åtta års erfarenheter av Opus Dei. Hon kom i kontakt med Opus Dei som 16-åring. När
hon hoppade av 1998 hade hon två år varit fullvärdig medlem.
| Expressens presentation av artikelserien: Ia Modin hoppade av en hemlig katolsk sekt i Sverige. Nu
avslöjar hon hur det går till när sekten värvar nya unga medlemmar och steg för steg
bygger ut sin makt över den katolska kyrkan.
Tillsammans med Expressens kulturchef Maria Schottenius har Ia Modin skrivit en stor
artikelserie om sektens verksamhet i Sverige och världen.
Följ med på en skrämmande resa in i den katolska sekten Opus
Dei.
www.expressen.se/opus |
Artiklar:
4 juli: (1) Opus
Dei – Guds verk?
5 juli: (2) 33
piskrapp varje lördag
6 juli: (3) Den
hemliga vägen till Sverige
7 juli: (4) Inga
sprickor i fasaden
8 juli: (5) Vi kontrollerade varandra
10 juli: (6) Påven
släppte in sekten till makten
11 juli: (7) Sekten
styr bakom maktens kulissser (sista)
Nyhetsartikel:
Attentat
mot Ia Modin efter avslöjandena i Expressen.
(Expressen måndagen den 10 juli).
Uppföljningsartiklar i Expressen:
13 juli: "Biskop Anders
Arborelius kommenterar och dementerar Opus Dei-artiklarna". Expressen har även
publicerat Anders Arborelius officiella uttalande som gått ut till alla präster och
församlingar. Kulturchefen Maria Schottenius kommenterar biskop Arborelius reaktioner på
Expressenartiklarna.
14 juli: "84 000
skäl för" Dennis M. Searby, informationsansvarig i Opus Dei bemöter Expressens
artiklar (även publicerat på Opus Dei's officiella svenska webbplats).
14 juli: "Svar
utan substans". Svar på Dennis Searby's artikel av Ia Modin och Maria
Schottenius.
14 juli: "Opus Dei
är en del av den svarta makten". Telefonintervju med författaren Birgitta
Trotzig, tillika katolik.
14 juli: "Hoppas verkligen att
statens pengar inte går till Opus Dei" Kort intervju med Marita Ulvskog apropå
artikelserien.
18 juli: "Konspirationer". Anders Piltz, författare, präst i
dominikanorden och professor i latin, avfärdar Expressens artikelserie om Opus Dei.
18 juli: "Anders
Piltz flyr diskussionen" Kort svar av Maria Schottenius till Anders Piltz (se
ovan).
19 juli: "På svarta listan" av Viveka Servatius, fil.dr och
domykyrkokantor i katolska domkyrkan 1978 - 1987.
Ledare i Expressen
16 juli: "Opus Pinochet"
Osignerad ledare med anledning av artikelserien om Opus Dei och biskop Anders
Arborelius svar i Expressen.
Expressen 2001.
Nytt Maria
Schottenius: "Opus
Dei på väg mot påvestolen", Expressen, Kultur, 2001-01-11. I valet
av ny påve är Opus Dei en mycket inflytelserik påtryckningsgrupp, anser skribenten
Hans-Jürgen Schlamp. - Det skulle innebära en tragedi för den katolska kyrkan och
katolska kristna, skriver Expressens Maria Schottenius. (Kursiverad ingress
från Expressen. Länk 11.1).
Svenska Dagbladet
18 juli: "Opus Dei inte utan motstånd." Debattartikel i Svenska Dagbladets
kulturdel av Gunnel Vallquist, författare, ledamot av Svenska Akademin och katolik. En
sak är säker: sekten skapar splittring varhelst den etablerar sig. Det skriver
författaren Gunnel Vallquist om det katolska sällskapet Opus Dei, som granskats i flera
artiklar i Expressen. Men tidningen har alldeles fel när den påstår att sekten fått
sprida sin propaganda oemotsagd. (Kursiv: SvD:s ingress).
26 juli: "Inte heller Jesus var oemotsagd" Nyligen avlossade Gunnel Vallquist skarp kritik mot den katolska
organisationen Opus Dei. Nu får hon svar på tal. "Opus Dei är inte de första
kristna som möter motstånd", skriver Johannes L Bernaldo. (Kursiv:
SvD:s ingress). Bernaldo är regionalvikarie för prelaturen Opus Dei i Skandinavien
Nytt 11 januari
2001: "Sekretessens
slöjor dras bort från Opus Dei", Svenska Dagbladet, Understreckare
av Gunnel Vallquist 2001-01-11. I den katolska sekten
Opus Dei detaljkontrolleras medlemmarna och får stereotypa föreställningar inpräglade
i sig. Det framgår av denna genomgång av böcker i vilka forskare och avhoppare i detalj
skildrat livet i sekten. (Kursiverad ingress från SvD. Länk 11.1)
Gunnel Vallquist är författare, medlem i Svenska akademin och katolik.
Dagens Nyheter
8 augusti: "Opus
Dei i ohelig allians på korståg mot marxismen". Krönika på DN Kultur av
författaren Ana L. Valdés. Den webbpublicerades inte på DN:s webbplats men har
återpublicerats på www.expressen.se/opus.
23 augusti: "Hotet
från Rom". Katolsk traditionalism. Med det andra
vatikankonciliet 1962- 65 förändrades den tidigare så enhetliga katolska kulturen i
grunden. Yvonne Maria Werner tecknar en bakgrund till dagens debatter om den katolska
kyrkans förbindelser till nykonservatismen. (Kursiv: DN:s ingress.) Yvonne
Maria Werner är docent i historia vid Lunds universitet. (länk den 30 augusti)
Officiellt uttalande av Anders Arborelius, Biskop av Stockholms katolska stift från den 10
juli som gått ut till samtliga präster och församlingar i stiftet.
Opus Dei's officiella svenska hemsida har adressen www.opusdei.org/swedish. Man har
där öppnat en speciell
webbsida där man går i svaromål på Expressens artikelserie. Där finns bland annat
ovanstående officiella uttalande av Anders Arborelius,
Biskop av Stockholms katolska stift.
Signum nr6/2000. "Expressens opus",
ledare av Philip Geister. Signum
- KATOLSK ORIENTERING OM KYRKA, KULTUR OCH SAMHÄLLE - är en
katolsk kulturtidskrift som utkommer med 9 nummer om året. Artikeln är en hård kritik
av Expressens artikelserie. (länk 27.10.2000)
Radio P1:
Studio Ett. Torsdagen den 6 juli var Opus Dei huvudtemat för den första
sändningstimmen. "I vår första timme ska vi ägna oss åt den katolska
rörelsen Opus Dei: "en livsfarlig sekt med ekonomisk och politisk makt över hela
världen", menar många... Eller bara "ett sätt att komma närmare Gud",
som andra säger... Debatt om Opus Dei i Studio Ett kl 16:03." (Radions
programpresentation). Bland de medverkande fanns Maria Schottenius, Ia Modin och Dennis
Searby, informationsansvarig för svenska Opus Dei. Om man har Real
Player kan man lyssna på programmet via Internet. Hur många dagar programmet är
tillgängligt via Internet är dock ovisst. (Från fredagen den
14 juli är programmet inte längre tillgängligt via Internet.)
Människor och tro lördagen den 15 juli. Första inslaget var en
intervju med Lars Bergqvist, författare och f.d. svensk ambassadör vid Vatikanen, om
Opus Dei och Expressens artikelserie. Om man har Real Player kan man lyssna på programmet via Internet. Det
är tillgängligt på P1:s webbplats tills nästa upplaga av programmet fredagen den 21
juli.
Länkar:
På österrikaren Franz Schäfers (troende katolik, intervjuad i P1:s Studio Ett - se
ovan) webbplats "Opus Dei -
The Unofficial Homepage" finns ett stort antal länkar till material om Opus Dei
på Internet. Han har också sammanställt ett omfattande FAQ,
"Frekvently Asked Questions", där han utifrån en stor förtrogenhet med
såväl centrala texter av Opus Deis grundare, Josemaria Escrivá, som med Opus Deis
70-åriga historia, svarar på ett stort antal frågor som man kan tänkas ställa om Opus
Dei. Webbplatsens grundperspektiv är starkt kritiskt, men det finns även länkar till
såväl Opus Dei's officiella hemsida som till positivt material. |
Johan Lundborg: "Folkhemmet
ifrågasatt!". Recension av teologen Ola Sigurdsons bok Den lyckliga
filosofin - Etik och politik hos Hägerström, Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius. (Symposion,
2000). Svenska Dagbladet, Kultur, 23.6.2000.
Christian Braw: "Augustinus
var reformationens stora teologiska auktoritet". Svenska
Dagbladet, Understreckare, 2000-06-11. Den tyske
teologen Martin Chemnitz (15221586) systematiserade den fond av tankar och tro som
reformationens första generation lämnade efter sig. Nu har han ägnats en avhandling av
Torbjörn Johansson, som kartlägger Augustinus betydelse för Chemnitz.
(Kursiverad ingress från SvD.) Christian Braw är docent vid Åbo Akademi.
Jackie Jakubowski: "Helvetet är granne med
godheten". Göteborgsposten 7.5.2000. Finns det en hänsynslös godhet? En
godhet som förkväver och kräver, som gör gott men vill ha gott tillbaka? Har godheten
en gräns? Är den gränslösa godheten god? Göteborgspostens
kulturredaktion bad Jackie Jakubowski, chefredaktör för Judisk krönika, att läsa det
kristna kärleksbudskapet i Bergspredikan. Jakubowski är också kulturskribent i Dagens
Nyheter. I höst utkommer han med essäboken Ljudet av alef (Natur och Kultur).
(Ett sammandrag av ingress och eftertext i Göteborgsposten.) Länken
till GP:s webbplats kommer att vara i funktion t.o.m. den 6.6. (Länk 8.5.2000)
Jakubowski: Se också DN:21.3.2000, DN:5.2.2000,
DN:2.11.1999, DN:14.9.2000.
Olav Hammer: "Sekten
som ville påskynda världens undergång". Svenska Dagbladet, Understreckare, 6.5.2000. Aumsekten, som låg bakom
ett gasattentat i Tokyo 1995, framställs ofta som befolkad av hjärntvättade. Robert Jay
Lifton pekar tvärtom på den iögonfallande vanligheten hos dess medlemmar. De var inga
naiva offer för manipulation utan drevs av sitt sökande efter mening.
(Kursiverad ingress från SvD.) Olav Hammer är doktorand i religionshistoria vid Lunds
universitet och författare. Han har bl.a. skrivit På spaning efter helheten: New age
- en ny folktro?, 1998. (Länk 8.5.2000)
Berndt Ekholm och Christer Gustavsson: "Jesus och EU kan
visa vägen till global etik." Svenska Dagbladet, Brännpunkt, 12.4.2000. Världen
behöver inte religiös fundamentalism, men inte heller konsumism och hedonism. Vi måste
hitta grundläggande värden, som kan förena individualism och solidaritet. Den gyllene
regeln finns i judendomen, islam och i Jesu bergspredikan. Det skriver Berndt Ekholm, som
är socialdemokratisk riksdagsman och före detta ordförande i Broderskapsrörelsen, och
Christer Gustavsson, som är internationell sekreterare i Broderskapsrörelsen.
(Kursiverad ingress från SvD:s webbupplaga.) (Länk 12.4.2000. Artikeln
är sedan sedan början på sommaren inte längre tillgänglig på SvD:s webb) Länkar med anknytning till frågan om kristendom och det
demokratiska samhällets värdebas.
Tema: "Påvens besök i Israel".
Cordelia Edvardson: "Gamla sår
kan börja läkas". Svenska Dagbladet
Kultur, 28.3.2000, under samlingsrubriken "Kommentar/Påven i Israel". Vatikanens
officiella talesmän försäkrar att påvens resa i Det heliga landet är en ren
pilgrimsfärd, utan några politiska övertoner. Men vi som kan följa Johannes Paulus II
färd i närbild, vi som bevittnar 80-åringens enorma ansträngning att hålla sig
upprätt - vi är övertygade om att detta inte bara är påvens privata pilgrimsfärd,
utan kyrkans botgöring för de namnlösa oförrätter som i dess namn genom århundraden
har tillfogats det judiska folket, skriver Cordelia Edvardson. (Kursiverad
ingress från SvD:s webbupplaga.) (Länk 28.3.2000) (I mitten på september skriver
Cordelia Edvarson en ny artikel i SvD med rubriken "För tidigt för
försoning" som kan läsas som en kommentar till denna artikel)
Jackie Jakubowski: "Påvens förlåt. Från Augustinus till Karol Wojtala."
Dagens Nyheter 21.3.2000. Den 21 mars inledde påven Johannes Paulus II ett historiskt besök i Israel. Besöket, liksom påvens uttalade vilja
att komma till rätta med den katolska kyrkans förhållande till judendomen och det
judiska folket, markerar ett senkommet brott mot kristendomens antijudiska arv.
Jacki Jakubowski är chefredaktör för Judisk Krönika. (Artikeln är inte utlagd på DN:s webbplats och har
därför återpublicerats här den 27.3 med tillstånd av såväl författaren som DN.)
Amos Oz: "Det är Europas plikt att stödja freden"
Göteborgsposten - Kultur den 22.3.2000. Valet
står inte mellan Israel och Palestina, säger Amos Oz och ger några råd till påven
Johannes Paulus II på besök i Jerusalem. (Kursiverad ingress från GP).
Amos Oz är israelisk författare, lärare och fredsförespråkare. Hans senaste roman
heter Panter i källaren och utgavs på på W&W 1999.
Artikeln försvann från GP:s webbplats den 22.4.2000 utifrån konceptet med 30 dagars
tillgänglighet på Internet. Efter påstötningar på GP verkade det som om att man
skulle ge artikeln en ny webbadress så att det skulle vara möjligt att läsa den på
Internet under en längre tidsperiod. Men man lyckades inte lösa problemet. (Länkar
23.3.2000).
Se också SvD 22.3, DN
29.1 och DN 2.11.1999. Länkar med anknytning till kristendom och antijudiskhet.
Anders Piltz: "Förhållandet
mellan judar och kristna"
Svenska Dagbladet, Understreckare, 2000-03-22. I
går [21.3.2000] inledde påven Johannes Paulus II sitt historiska besök i
Israel. För honom har förhållandet till judarna alltid varit en hjärtefråga. Men
vilken roll spelade egentligen Vatikanen under kriget och hur skall den dåvarande påvens
agerande och ställningstaganden förstås? (Kursiverad ingress från SvD.)
Anders Piltz är docent i latin och präst i dominikanorden. (Länk 22.3.2000.) Länken har varit ur funktion ett tag men är återaktiverad
2.11.2000. Se också Jackie Jakubowskis artikel "Påven
och Führern" i DN den 2.11.1999 som tar upp delvis samma problematik. Se också nedan och Länkar
med anknytning till kristendom och antijudiskhet. |
"Låt människor fritt välja
församling". Debattinlägg i Göteborgsposten den 5.3.2000 av Bo Hansson, docent i
etik, tidigare kyrkorådsordförande i Lunds domkyrkoförsamling samt tidigare direktor för Sigtunastiftelsen (Länk
9.3. Borttagen från GP:s webbplats 5.4)
| Tema: "Religion och naturvetenskap".
Debatt i Dagens Nyheter, Kulturdelen, med början den 24 februari 2000. Det sista och
nionde inlägget gjordes den 20 april.
Artikel 1: "Gud
vet vad Gud vet" av Richard Dawkins, zoolog och författare - 24.2.2000. (boktitlar upptagna på Libris). Teorier om Big Bang och tekannor som cirklar runt planeten Pluto är inte
likvärdiga, skriver Richard Dawkins i denna uppgörelse med new age-flum.
(Kursiverad ingress från DN).
Artikel 2: "Tron
på vetandet" av Lars Berg, doktorand i genetik - DN, 25.2.2000. Motsättningen
mellan tro och vetande är en av vår tids viktigaste. Den kräver en annan, ödmjukare
hållning än den som Richard Dawkins gav prov på i torsdagens essä. Annars riskerar
vetenskapsmännen snarare än teologerna att framstå som fundamentalister, skriver Lars
Berg. (Kursiverad ingress från DN)
Artikel 3: "Vad
vet ateisten?" av Stefan Einhorn, professor i molykelär onkologi och prefekt vid
Karolinska intstitutet - DN, 3.3.2000. Richard
Dawkins attack på new age-inspirerad irrationalism (24/2) och Lars Bergs plädering för
en ödmjukare hållning hos vetenskapsmännen (25/2) har gett upphov till en strid ström
av instämmanden och invändningar. I dagens essä utsätter Stefan Einhorn ateismen för
en rationell analys. (Kursiverad ingress från DN)
Artikel
4: "Hypotesen om Gud är överflödig" av Ingvar Johansson,
professor i teoretisk filosofi vid Umeå universitet - DN, 9.3.2000. Precis som
det finns många olika religioner så finns det flera olika slags ateismer, skriver Ingvar
Johansson. (Kursiverad ingress från DN)
Artikel 5: "Skapelsen
en flertydig bild" av Carl Reinhold Bråkenhielm, professor i empirisk
livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet - DN, 23.3.2000. Bråkenhielm
försöker tydliggöra gränsen mellan metafysik och vetenskap. (Kursiverad
ingress från DN)
Artikel 6: "Den
undflyende guden", av Thomas Anderberg, filosof och kulturskribent - DN,
6.4.2000. En gud som står tillbaka för vetenskapen är på flykt undan
dödande argument. (Kursiverad ingress från DN.) (Länk 7.4.)
Artikel 7: "Big
Bang - en bumerang", av Ingvar Johansson, professor i teoretisk filosofi vid
Umeå universitet - DN, 7.4.2000. Debatten rasar vidare. I dagens inlägg
återkommer Ingvar Johansson med påpekandet att big Bang-teorin alls inte är en väl
grundad vetenskaplig teori, ett faktum som han menar är förbisett av såväl troende som
ateister. (Kursiverad ingress från DN.) (Länk 7.4.)
Artikel 8: "Gudsbegreppets
svårigheter". Kort replik av Thomas Anderberg - DN, 13.4.2000. Ingvar
Johansson har inte förstått vad min artikel handlade om. (Kursiverad
ingress från DN.) (Länk 25.4.)
Artikel 9: "Klara,
färdiga - när då?" av Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid
Uppsala universitet och från
millenieskiftet direktor för Sigtunastiftelsen - DN, 20.4.2000. I
universums allra första början går det knappast att tala om tid och begynnelse. Frågan
om en skapares existens är kanske intressantare att diskutera med utgångspunkt i vår
förmåga att ge naturen sammanhang och mening, skriver Bengt Gustafsson.
(Kursiverad ingress från DN.) (Länk 25.4.) |
"I
begynnelsen var Adam och Eva" och ""Den
förbjudna frukten" ger insikt om valmöjligheten" av Jackie Jakubowski,
Dagens Nyheter, Insidan / Tro och existens, 5.2.2000 (länk 25.2.2000). Adam var först, Eva skapades från hans
"revben" för att han inte skulle vara ensam - därför skall kvinnan tjäna
mannen och vara honom underlägsen. Men var det verkligen så? Kan detta ha varit Guds
vilja? Eller beror allt på en felaktig översättning av originaltexten?
(Kursiverad ingress från DN)
"På spaning efter en Gud"
är rubriken på en artikelserie på Idagsidan i Svenska Dagbladet som började den 22.12.1999 och som efter 22 inslag
avslutades den 10.2.2000. Det finns en kort presentation av såväl artikelserien som
samliga inlägg plus länkar till artiklarna under rubriken "Var finns den
moderna andligheten" (varför man där inte använder temarubriken "På
spaning efter en Gud" har jag ingen förklaring till). "Jakten efter
säkra svar leder inte till lycka" (9.2) och "Varför talar
vi så tyst om Gud" (10.2) är rubrikerna på de två avslutande artiklarna. (Länkar med anknytning till temat tro, modern
andlighet och Gud.)
"Svenska
kyrkan gör upp med judehatet." Dagens Nyheter, Insidan/tro och existens,
29.1.2000. I det kontroversiella dokumentet "Guds vägar", som just nu diskuteras i Svenska kyrkan,
accepteras judendomens som en alternativ väg till Gud. - Björn Fjärstedt,
biskop i Visby, har länge arbetat för att Svenska kyrkan ska ompröva sin syn på
judendomen. Han menar att kristendomen har ett särskilt ansvar för århundraden av
judeförföljelser. (Kurisverad text - ingress och bildtext i DN:s
pappersupplaga.) Länkar med anknytning till
kristendom och antijudiskhet.
"Med nytt språk
kan kyrkan ta ledningen". Debattinlägg av Peder Thalén, teol.dr, i Kyrkans Tidning nr 1-2/2000. Två
ofriheter binder den moderna människan. Hon är antireligiöst indoktrinerad och hon har
tappat tron på annat än rent privata livsprojekt. Kyrkan kan frigöra henne – men
då behövs ett nytt sätt att tala om Gud, menar Peder Thalén. (Kuriverad
ingress från Kyrkans Tidning) (Länk 28.1.2000). Peder Thalén - se också inlägg
Svenska Dagbladet den 4.4.1999 (Samtider)
och den 19.8.1999
(Brännpunkt) (Replik på debattsidan i nr 4 finns tyvärr inte tillgängligt i
webbupplagan)
"På spaning efter rättfärdighetens samhälle". Dagens
Nyheter, Insidan/tro och existens, 22.1.2000. Biskop Bengt
Wadensjö vill se en värld där alla människor bemöts med respekt oavsett religion och
etnisk bakgrund. Han står bakom en internationell konferens om global etik i februari. (Kursiverad
ingress från DN). (Länk 25.1.2000)
Intervju med Maciej
Zaremba av Agneta Rudvall i Kyrkans Tidning nr 3/2000 (20.1) apropå hans
uppmärksammade artikelserie "En fri kyrka?" i Dagens Nyheter (se Arkiv 1999) (länk 20.1)
Debatt i Göteborgsposten. "Teologisk
marsipan", Ulf Carmesund, kyrkohistoriker svarar den 20.1 på Ola Sigurdsons
båda artiklar i Göteborgsposten den 28 och
30.12.1999 (se nedan). Svenska kyrkan verkar inte ha
någon inre spärr mot att utnyttjas till att legitimera våld i nationens intresse.
(Kursiverad ingress från GP). Ola Sigurdson svarar "Det kan bli bättre" är
också publicerat den 20.1 (länk 20.1). (Med Göteborspostens upplägg på
webbpubliceringen så kommer dessa länkar att fungera t.o.m. den 19.2) (länkarna borttagna 20.2!)
Webbpublicering av förut tryckt material under år 2000.
[länkar] [sidans början]
Artiklarna redovisas i den ordning de är webbpublicerade här, inte
efter datum för originalpubliceringen.
Dagstidningsartiklar 2000:
Olav Hammer: "Så talar
en guru". Dagens Nyheter, Kultur - essä, 27.12.2000. Religiösa
guruer har genom historien ofta hänvisat till olika auktoriteter, i skrift eller person.
Med dagens individualism har dock en sådan auktoritetstro blivit svårsmält, och i
stället söker man övertyga genom att hänvisa till den enskildes egen erfarenhet.
Artikeln handlar om modern andlig retorik. (Kursiverad ingress från DN.)
Artikeln är inte utlagd på DN:s webb. Den webbpubliceras här (31.1.2001) med tillstånd
av såväl artikelskribent som DN.
Per-Arne Bodin: "Dialogen är gudomlig",
Dagens Nyheter, Kultur - essä, 17.11.2000. Den ryske litteraturforskaren
Michail Bachtins (titlar på Libris) tankar om den renässanska och medeltida karnevalen, där högt och lågt bytte plats och makten parodierades
underifrån, har blivit mycket använda av litteraturvetare. Men hur var hans
förhållande till den religiösa makten? Per-Arne Bodin (titlar på Libris) har läst några böcker där Bachtin
framställs osm en i grunden kristen tänkare. (Kursiverad ingress
från DN.) Artikeln är inte utlagd på DN:s webb. Den webbpubliceras här (18.12.2000)
med tillstånd av såväl artikelskribent som DN.
Jackie Jakubowski: "Myten om ett blodbad"
Dagens Nyheter 3.10.2000. Kan orätt med hävd
försvaras? frågade en gång Erik Gustaf Geijer - med anledning av att så många
fördomar tycks omöjliga att utrota. Gammal europeisk antisemitism tycks också ha fått
ett nytt liv i Mellanöstern. Artikeln berättar om etthundrafemtioårig antisemitisk
beskyllning som alltjämt ekar - också i FN. Jacki Jakubowski är
chefredaktör för Judisk Krönika.
(Artikeln är inte utlagd på DN:s webbplats och har därför återpublicerats här den
2.11.2000 med tillstånd av såväl författaren som DN.) Länkar med anknytning till kristendom och antijudiskhet. Se också
länkar till artiklar med anknytning till påvens besök i Israel i
mars 2000.
Henrik Lundberg: Svensk tro och
svenskt förnuft.
Recension av antologin Tro, vetande, mystik: svensk religionsfilosofi 1900-1999,
Johan Modée (red.), Symposion 2000. Recensionen är publicerad den 28 juli 2000 i
Sydsvenska Dagbladet.
Tidskriftsartiklar 2000:
Erica Appelros: "Religiös
ickerealism och referens till Gud". Artikel publicerad i Svensk kyrkotidning nr
8/2000. I artikeln diskuteras
förutsättningarna för den religionsfilosofiska debatten om religiös realism och
ickerealism. Författaren synliggör problem och möjligheter i denna diskussion genom att
med hjälp av konkreta exempel på olika typer av referens i vardagsspråket visa på
olika typer av referens i det religiösa språket. (Webbpublicerad här
25.7.2000)
Åke Skoog: "Undervisning i
förakt. Judar och judendom i kristen lärotradition". Texten är en
föreläsning som hölls på Kulturhuset i Stockholm den 11 november 1991 i anslutning
till utställningen Antisemitism. En förkortad version ingick i tidskriften Vår Lösens
temanummer om antisemitism, nr 1/1992. I föreläsningen närgranskas det tydliga
antijudiska inslag som funnits med i kristendomen sedan urkyrkans tid. Genomgången av
två inflytelserika svenska böcker om bibeltolkning, skrivna av två framstående
1900-talsexegetiker, ger texten en speciell bäring mot svensk horisont. Åke Skoog
är präst och direktor för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. (webbpublicerad
1.5.2000.) Länkar med anknytning till
kristendom och antijudiskhet. Se också länkar till artiklar med
anknytning till påvens besök i Israel i mars 2000.
Kenneth Nordgren: "Wittgenstein och religion"
Recension av Stefan Eriksson: Ett mönster i livets väv.
Tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. (Nya Doxa, 1998). Publicerad i Svensk kyrkotidning nr 43-44/1999.
(webbpublicerad här 8.2.2000) |
