Länkar till aktuella artiklar och
recensioner.
[artiklar] [sidans
början]
"På spaning efter en Gud"
är rubriken på en artikelserie på Idagsidan i Svenska Dagbladet som började den 22.12.1999 och som efter 22 inslag
avslutades den 10.2.2000. Det finns en kort presentation av såväl artikelserien som
samliga inlägg plus länkar till artiklarna under rubriken "Var finns den
moderna andligheten" (varför man där inte använder temarubriken "På
spaning efter en Gud" har jag ingen förklaring till). "Jakten efter
säkra svar leder inte till lycka" (9.2) och "Varför talar
vi så tyst om Gud" (10.2) är rubrikerna på de två avslutande artiklarna. (Länkar med anknytning till temat tro, modern
andlighet och Gud.)
Debatt i Göteborgsposten. "Teologisk
marsipan", Ulf Carmesund, kyrkohistoriker svarar den 20.1 på Ola Sigurdsons
båda artiklar i Göteborgsposten den 28 och
30.12.1999 (se nedan). Svenska kyrkan verkar inte ha
någon inre spärr mot att utnyttjas till att legitimera våld i nationens intresse.
(Kursiverad ingress från GP). Ola Sigurdson svarar "Det kan bli bättre" är
också publicerat den 20.1 (länk 20.1). (Med Göteborspostens upplägg på
webbpubliceringen så kommer dessa länkar att fungera t.o.m. den 19.2) (länkarna borttagna 20.2!)
Anders Piltz: "Nittonhundratalet in
memoriam".
Signum, nr 9/1999. (Länk
16.1.2000)
OBS. Återpublicerad 8.3.
Kjell Ove Nilsson: "Millenniet är kyrkans
chans".
Debattinlägg i Göteborgsposten den 30.12.1999. "Kyrkans profil måste vara tydlig - utan låsningar och
elitistisk teologi. Hur ska folk annars fatta vad det handlar om? Med önsketänkande och
maktspråk kommer kyrkan ingen vart. För att nå fler måste kyrkan i början av det nya
århundradet visa mod och med en demokratisk hållning ta ställning för de svaga,
skriver Kjell Ove Nilsson. " (Kursiverad ingress från Göteborgsposten)
(Länken till GP:s webbplats har varit ur funktion sedan den 30.1. Den 8.3.2000 har
debattinlägget 'återpublicerats' på Språk, tro och religion med
tillstånd av GP och artikelförfattare.)
Ola Sigurdson: Två artiklar i Göteborgsposten.
"Kyrkan söker identitet" (28.12.1999 - länken
borttagen 28.1! ) och "Kyrkans luddiga självbild"
(30.12.1999 - länken
borttagen 30.1!). Efter drygt fyra hundra år av intimt samliv
med staten står Svenska kyrkan inför sin skilsmässa. Kommer kyrkan att bli sig lik
efter nyår? Docent Ola Sigurdson menar att det kan bli svårt för kyrkan att hitta sig
själv när livskamraten sedan fyra sekler går sin egen väg. I två artiklar diskuterar
Ola Sigurdson kyrkans historiska och framtida roll. (Kuriverad ingress från
Göteborgsposten). (Länk 9.1.2000)
Annika Borg: "Det handlar om människans värdighet och värde".
Svenska Dagbladet, Brännpunkt, 24.12.1999. "Vi behöver i vår tid väga
vårt sätt att leva mot det mest grundläggande i kristen etik, att vi ska behandla andra
som vi själva vill bli behandlade." (Kursiverad ingress från SvD.)
Annika Borg är präst i Svenska kyrkan. (Länk 27.12.1999 - länken
borttagen 27.1!)
Jan
Kantor och Tomas Lerner: "Livet är bara kemi och fysik". Hans
nästa bok handlar om teologen och filosofen Tomas av Aquino, historiens store tvivlare. Författaren Stewe Claeson
tvivlar dock inte. För honom saknar livet en högre mening, men är för den skull inte
meningslöst. Artikel under Tema Tvivel i
Dagens Nyheter/Insidan, 21.12.1999. (Kursiverad ingress från
DN.) (Länk 26.12.1999)
Lisbeth
Gustafsson: "Jesus blir inte till för att vi tror på Jesus". Intervju med
ärkebiskop KG Hammar, DN/Insidan 24.12.1999. Ärkebiskopen KG Hammar anklagas allt oftare för att inte tala om Jesus
Kristus. Men hans stora projekt för år 2000 är en bok om juden från Nasaret som gav
upphov till den kristna tron. (Kursiverad ingress från DN.) (Länk
25.12.1999)
Hans Furuhagen: "Är ett barn fött på denna dag?" Svenska Dagbladet, Understreckare, 1999-12-23. Dionysius
Exiguus är aktuell i jul, ty det var han som fixerade tidpunkten för Jesu födelse och
lade grunden för vår tideräkning. Stämpeln som felräknare brukar komma honom till
del, men han utövade den bästa källkritik som på hans tid var möjlig.
(Kursiverad ingress från SvD.) Hans Furuhagen är fil dr och författare. (Länk
25.12.1999.) länken borttagen 1.4.2000
Anders Haag: "Vilsna svenskar letar efter livets mening"
Svenska Dagbladet, Idagsidan, 22.12.1999. (Länk 25.12.1999)
Tema
Tvivel. Artikelserie I Dagens Nyheter på Insidan/tro och existens i december 1999.
Sista artikeln (lördagen den 18.12) är en intervju med förre Stockholmsbiskopen Krister
Stendahl under rubriken "Gud
är bortom allt tvivel". (länk 18.12.99)
En fri kyrka?- artikelserie i
Dagens Nyheter.
Maciej Zaremba: Fyra
artiklar i Dagens Nyheter om Svenska kyrkans skiljande från staten och den nya
kyrkoordning som träder i kraft år 2000. Zaremba är mycket kritisk såväl mot
folkyrkotanken som har haft en central ställning under 1900-talet som
mot den uttalat demokratiska strukturen i Svenska kyrkan. Bådadera är centrala inslag i
den nya kyrkoordningen. (länk 18.12.99)
Artikel 1: Biskopen
tiger i församlingen (28.11.99)
Artikel 2: För
folklig för sitt eget bästa (3.12.99)
Artikel 3:
Kvinnliga präster en fråga om tro? (9.12.99)
Artikel 4:
Evangelium enligt Hedenius? (16.12.99)
En fri kyrka?/Debatt
Replik i DN 13.12.1999.
Marianne Upmark och Torgny Larsson: "Framtidens
modell"
Den visavi Zaremba mycket kritiska repliken av
Larsson (socialdemokratisk kyrkopolitiker och kyrkoherde) och Upmark (också
socialdemokratisk kyrkopolitiker) som var införd i DN den 13.12 , har inte varit
tillgänglig på DN:s webbplats. En månad i efterhand webbpubliceras repliken här med
skribenternas tillstånd. (återpublicering 15.1.2000)
Refuserad replik december 1999.
Björn Skogar: "Zaremba - kyrkohierarkins
advokat".
Debattinlägget som skrevs efter Maciej Zarembas andra artikel ("För
folklig för sitt eget bästa"), refuserades av Dagens Nyheter. Det publiceras
här med tillstånd av författaren. (originalpublicering 16.1.2000).
Replik i DN 21.12.1999.
Thomas Anderberg: "Gud bor inte här
längre"
Problemet för kyrkan är inte dess
självständighet, skriver Thomas Anderberg. Problemet är att de troende stannar hemma
och att prästerna förlorat i moralisk auktoritet. Repliken har inte funnits
tillgänglig på Dagens Nyheters webbplats. Den webbpubliceras här med tillstånd av DN
och skribent. (återpublicering 13.2.2000)
Replik i DN 10.1.2000.
Carl-Johan Kleberg: "De icke-religiösa
glöms bort."
Riksdagsbeslutet bortser från behovet av
jämställdhet mellan troende och personer med en icke-religiös livssyn, skriver
Carl-Johan Kleberg, ordförande i förbundet Humanisterna, i debatten om king
artikelserien om kyrkans skiljande från staten. Repliken finns inte
tillgänglig i DN:s webbupplaga. Den webbpubliceras här med tillstånd av
författaren. (återpublicering 8.2.2000)
Replik i DN 27.1.2000.
Carl Axel Aurelius: "Svenska kyrkan - en
brobyggare."
Nytolkningen av folkkyrkotanken märks bäst i
de lokala församlingarna. Replik till Zaremba av Carl Axel Aurelius,
kyrkosekreterare i Svenska kyrkan. Repliken finns inte tillgänglig i DN:s
webbupplaga. Den webbpubliceras här med tillstånd av författaren. (återpublicering
2.2.2000)
Svar i Kyrkans Tidning nr 5/2000.
Ingvar Laxvik: "Du är närsynt Zaremba".
Svenska kyrkan är politikerstyrd och biskoparna har gjorts maktlösa. Det har
journalisten Maciej Zaremba hävdat i en artikelserie i Dagens Nyheter nyligen. Zaremba
är närsynt och korttänkt i sin kritik, hävdar Ingvar Laxvik. (Kursiverad
ingress från Kyrkans Tidning) (Länk 3.2.2000)
Intervju med
Maciej Zaremba av Agneta Rudvall i Kyrkans tidning nr 3/2000 (20.1) apropå artikelserien "En fri
kyrka?" i Dagens Nyheter (länk 20.1)
Svar i Kyrkans Tidning nr 9/2000.
Anders Björnberg: "Förändra
kyrkans demokratiska modell"
Svenska kyrkan måste reformera sitt demokratiska mönster. Det är bättre än att förbanna ett kyrkligt
politiseringens mörker , hävdar Anders Björnberg efter att ha läst Maceij Zarembas
artiklar om Svenska kyrkans identitet. (Kursiverad ingress från Kyrkans
Tidning) (Länk 2.3.2000)
Svenska Dagbladet, Brännpunkt (2.3.2000).
Sverker Tronêt: "Synd att politiker ersatt Gud i kyrkan".
Socialdemokraterna har lyckats i ambitionen att sekularisera kyrkan. I den nya
kyrkoordningen är det ett politiskt valt råd som styr. Men kyrkans uppdrag kommer från
Gud. Hans vilja står över all världslig makt. Det kristna arvet och uppdraget kommer nu
att förskingras. Det skriver prästen Sverker Tronêt, som är ordförande i Föreningen
för kristen enhet. (Kursiverad ingress från Svenska Dagbladet.) (Länk
2.3.2000) I anslutning till artikeln har Svenska Dagbladet öppnat ett debattforum på
Internet. Länken borttagen i början av april!
Övriga inlägg i Dagens Nyheter. Ej tillgängligt på Internet.
11/1 - svar av Maciej Zaremba: "Teologins vaktmästare"
(Se också "Kyrkan inför 2000-talet", Svenska Dagbladet
Brännpunkt - sex debattinlägg sommaren 1999, och artikeln "Har kristen tro en framtid?") |
Johan Lundborg: "Den
bortglömda trosfejden." Svenska Dagbladet, Understreckare,
1999-11-25. Ingemar Hedenius bok Tro och vetande utlöste en enorm
debatt när den publicerades för 50 år sedan. I dag är den nästan bortglömd och
frågan är om något liknande rabalder på grund av en religiös fråga längre är
möjligt. Men Hedenius skäl att attackera kristendomen var komplexa.
(Kursiverad ingress från SvD) Johan Lundborg är teologie doktor och skriver för
närvarande en bok om Ingemar Hedenius och Tro och vetande-debatten i Sverige. Länken har varit ur funktion ett tag men är återaktiverad
2.11.2000.
Anders Piltz: "Ny bibel
gör rättvisa åt mångfalden." Svenska Dagbladet, Understreckare, 1999-11-18. Den nya
bibelöversättningen, som överlämnades till riksdagen igår, gör rättvisa åt de
många olika stilvarianter som finns i originalet. Men den kommer också farhågorna på
skam genom att lämna rum för det poetiska och det högstämda. (Kursiverad
ingress från SvD.) Anders Piltz är docent i latin och präst i dominikanorden. Länken har varit ur funktion ett tag men är återaktiverad
2.11.2000.
OBS. Återaktiverad 24.1. "Är
KG Hammars kyrka kristen?" Debattinlägg i Kyrkans Tidning
nr 44-45/1999 av Per Åkerlund, präst och bokförläggare för Artos. I alla
tider och kulturer har det varit likadant: kristendomen är ett glatt budskap om Jesus
frälsaren. Men i ärkebiskopens tal om framtidens Svenska kyrka finner jag bara tom
retorik utan förankring i allmännelig kristen tro. Det finns inget tilltal, det erbjuds
ingen räddning, menar Per Åkerlund. (Ingress från Kyrkans Tidning - länk
9.11.1999. Om man vill få en intressant sidobelysning av den 'kristologiska' problematik
som är i centrum för Åkerlunds kritik av ärkebiskopens framtidstal så kan man läsa
artikeln "Kristus är uppstånden!" från Svensk
kyrkotidning nr 16/1998))
OBS. Länken har inte varit i funktion under
två månader. Av en tillfällighet har jag upptäckt att Kyrkans Tidning nu har ett
webbarkiv med samtliga nummer från 1999. Och då var det bara att leta upp debattartikeln
och länka till den nya adressen.
Emil Uddhammar: "Klassiska
dygder en hjälp i vardagen". Svenska Dagbladet, Understreckare, 1999-10-20. Hur ska
oberoendets dygder förenas med beroendets? Hur förverkligar man sig själv i moralisk
mening? Med frågor som dessa utvecklar filosofen Alasdair MacIntyre och teologen Ivar
Asheim arvet från antika dygdefilosofer som Aristoteles. (Kursiverad
ingress från SvD.) Emil Uddhammar är statsvetare och forskningschef vid
Cityuniversitetet. (Länk 21.10) Länken har varit ur funktion
ett tag men är återaktiverad 2.11.2000.
Dick Harrison: "Medeltidens
kyrka sedd både under- och ovanifrån". Svenska Dagbladet, Understreckare,
1999-08-19.
"Andra delen av standardverket "Svensk kyrkohistoria",
som behandlar hög-och senmedeltiden, har många attraktiva sidor som gör den både
läsvärd och läsbar för en stor allmänhet. Den kombinerar kronologisk skildring med
fördjupningar och har en stor tematisk bredd." (Kursiverad ingress från
SvD.) Dick Harrison är docent i historia. Länken har varit ur funktion ett tag men är återaktiverad
2.11.2000.
"Kyrkan inför 2000-talet".
Debatt sommaren 1999 på Brännpunkt i Svenska Dagbladet med sex inlägg. Bland
bidragsgivarna finns Peder Thalén, Annika Borg och biskoparna Jonas Jonson och Bengt
Wadensjö.
Webbpublicering av förut tryckt material
[länkar] [sidans början]
Artiklarna redovisas i den ordning de är webbpublicerade här, inte
efter datum för originalpubliceringen.
Dagstidningsartiklar 1999:
Jackie Jakubowski: Påven och Führern.
Vilken roll spelade påven Pius XII under andra världskriget? En hjälte och
antinazist, som i det tysta räddade tiotusentals judar - påstår hans försvarare. En
kallsinnig och cynisk politiker, som teg om Förintelsen - hävdar kritikerna. Artikeln
är publicerad i Dagens Nyheter den 2.11.1999. (webbpublicerad här 10.11.1999)
Jackie Jakubowski: Vem skrev Bibeln?
Apropå nyöversättningen av den hebreiska Bibeln redovisar författaren
såväl nutida som äldre diskussion inom bibelvetenskapen om Biblens tillkomst.
Diskussionen är framför allt inriktad på frågan om vem, vilka, som har skrivit de fem
Moseböckerna, Toran. Publicerad i Dagens Nyheter den 14.9.1999.
(webbpublicerad här 31.10.1999)
Johan Nilsson: Apornas planet.
Artikeln redovisar huvuddragen i Darwins evolutionslära och kritiserar
kreationismen, en nutida form av bokstavlig skapelsetro som på sistone stärkt sin
ställning inom skolan i flera delstater i USA. Publicerad i Dagens Nyheter
den 23.9.1999. (webbpublicerad här 31.10.1999)
Johan Lundborg: Moderna teologer
flirtar med tidsandan. Recension av Modern svensk teologi (Verbum, 1999).
Understreckare i Svenska Dagbladert 13.7.1999.
John Swedenmark: Är religiösa trätor ett
missförstånd? Recension i Göteborgsposten den 1 mars 1999 av Stefan Eriksson: Ett
mönster i livets väv. Tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. (Nya
Doxa, 1998).
Peder Thalén: Skulle Jesus ha trott på
uppståndelsen?
Svenska Dagbladet, Samtider, 4 april 1999.
Tidskriftsartiklar 1999:
Morton H. Narrowe:
"Kristen teologi i toleransens anda"
Överrabbinen i Stockholms judiska församling recenserar Kristen
tro mitt i mångfalden. En religionsteologi. av Sten Philipson (Libris,
1997). Publicerad i Judisk Krönika nr 5/1998. (webbpublicerad här 31.10.1999)
Olle Källstigen: "En kristen
religionsteologi"
Recension av Sten Philipson: Kristen tro mitt i mångfalden. En
religionsteologi. (Libris, 1997). Publicerad i Tro & Liv nr 2/1999. (webbpublicerad
här 26.9.1999)
Olli Lagerspetz: "Strömlinjeformat om
Wittgenstein och tro" Recension av Stefan Eriksson: Ett mönster i livets
väv. Tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. (Nya Doxa, 1998).
Publicerad i Filosofisk tidskrift nr 2/1999.
(webbpublicerad här 6.9.1999)
Nedanstående tidskriftsartiklar har varit tillgängliga på
webbplatsen sedan starten våren 1998 med länkar från
förstasidan.
Carl Gustaf Olofsson: Har kristen tro en
framtid?
Artikeln försöker synliggöra en existentiell sida i klassisk kristen
tro som också är av central betydelse för det demokratiska samhällets 'själ'. Publicerad i Vår Lösen
nr 8/1996.
Werner G. Jeanrond: Kyrkans
budskap och samtidens krav.
Gensvar på ovanstående artikel. Professor Jeanrond menar att
Olofsson syn på kyrkans uppgift är instrumentell och bygger på ett missförstånd om
vad som utgör kristendomens primära karakteristiska - och därför måste avvisas av
kyrkan. Publicerad i Vår Lösen nr 8/1996.
Carl Gustaf Olofsson: Kallad
att vara ett ljus i världen.
Svar till professor Werner G. Jeanrond. Utifrån misstanken att
professor Jeanrond har missförstått centrala resonemang förtydligar Olofsson den
grundläggande problematiken. Publicerad i Vår Lösen nr
5-6/1997.
Carl Gustaf Olofsson: Kristus är uppstånden!
En existentiell tolkning av passionsdramat som skiljer sig från teologerna
Rudolf Bultmanns och Paul Tillich's tolkningar. Svensk kyrkotidning nr
16/1998. |