Länkar till aktuella artiklar och
recensioner.
[länkar] [sidans början]
[Arkiv1999] [Arkiv2000]
[Arkiv2001]
| Länkarna här går i flesta fall till
respektive tidnings webbplats. Tillgängligheten för artiklar i tidningarnas webbarkiv
är i de flesta fall tidsbegränsad. Förhoppningsvis ska länkarna inte finnas kvar allt
för länge efter att de har upphört att fungera. Om jag missar att ta bort
icke-fungerande länkar meddela mig gärna via stor@existentiell-tro.net.
Artikelrubriker och ingresser finns däremot kvar som historik och tips för
specialintresserade. Allt publicerat material går förstås att hitta i de stora
bibliotekens dagstidnings- och tidskriftsarkiv. Man kan också söka via webbaserade
betaltjänster som Presstext,
Mediearkivet
och Artikelsök. De flesta skolor har tillgång till
dessa tjänster. |
Christina
Zaar: "Skomakaren
som blev andlig själavårdare". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, söndagen den 29 december 2002.
Religiösa mystiker hör till det förgångna
- det kan vi få för oss, vi som lever i den ständigt blippande
elektronikens tid. Men det är bara fyrtio år sedan Hjalmar Ekström,
en av Sveriges stora mystiker, dog. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress.
Länk 30.12.2002.)
Ola
Sigurdson: "Har
Guds rike flyttat till Las Vegas?" Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-12-29. Under 1900-talets
senare del kom religionen att dels kommersialiseras, dels
fossiliseras. Nu tycks emellertid det religiösa intresset vara på väg
tillbaka, men det är en delvis ny religiositet i en förändrad värld.
(Kursiv - SvD:s ingress. Länk 30.12.2002.)
Per
Beskow: "Det
gåtfulla Thomasevengeliet". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-12-20. Sedan
Thomasevangeliet upphittades vid Nilstranden år 1945 har dess
eventuella gnostiska tendenser diskuterats livligt. Nu föreligger
texten, en samling Jesusord som uttrycker en individualistisk och inåtvänd
fromhet, i en kommenterad svensk utgåva. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
21.12.2002.)
Kim
Salomon: "Antisemitismen
känner inga nationella gränser". Svenska
Dagbladet, Kultur, den 20 december 2002. Recension av
Nils Erik Forsgård: Alias Finkelstein: studier i antisemitisk
retorik. 175 s. Schildts, 2002. Se även länkarna
under Tema: Kristen antijudiskhet. (Länk
21.12.2002.)
Barbro
Eberan: "Kyrkans
tur att rannsakas för Förintelsen". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-12-09. För några år
sedan väckte Daniel J Goldhagen uppståndelse när han anklagade det
tyska folket kollektivt för att ha stått bakom Hitler och Förintelsen.
I sin nya bok kräver han skuldbekännelse och gottgörelse av den
katolska kyrkan. Barbro Eberan är fil dr
och bosatt i Tyskland. Hennes senaste bok heter "Vi är inte färdiga
med Hitler på länge än". Se även länkarna
under Tema: Kristen antijudiskhet. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
19.12.2002.)
Erwin
Bischofberger: "Johannes
Tauler, en mystiker för alla tider".
Svenska
Dagbladet, Kultur, den 9 december 2002. Recension av
Johannes Tauler: Djup ropar till Djup; Predikningar. Artos,
2002. Urval: Bernard Durel, översättning: Birgit Stolt, inledning av
Anders Piltz.
(Länk 19.12.2002.)
Lotta
Folcker: "Många
lämnar Svenska kyrkan". Dagens Nyheter,
Del A, torsdagen den 12 december 2002.
Avhoppen från
Svenska kyrkan fortsätter. I år har 41 786 personer valt att lämna
kyrkan. Årets avhopp är färre än fjolårets toppnotering, men
siffran är fortsatt hög.
Lotta
Folcker: "Svenska
kyrkan tvingas spara".
Dagens Nyheter, Del A,
fredagen den 12 december 2002.
Svenska kyrkans stora förmögenhet rubbas
inte i en handvändning. Men börsras och medlemstapp ställer krav
på effektivisering och nästa år väntar besparingar. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress.
Länkar 17.12.2002.)
Jesper
Huor: "Kristna
sionister på offensiven". Dagens Nyheter,
Kultur, onsdagen den 4 december 2002. En
bästsäljande undergångsroman har blivit en bibel för "kristna
sionister" världen över. Författaren, Tim LaHaye, är en
kristen fundamentalist som gärna hetsar mot rockmusik andra "djävulens
påfund". (Kursiv - Dagens Nyheters ingress.
Länk 6.12.2002.) Se också artikeln "Uppryckt
eller kvarlämnad? - Om apokalyptism i kristen populärkultur"
av Bruno Sollerman i Tidningen Broderskap, nr 42/2001,
Tomas Lerner:
"Är det verkligen vettigt att
döpa nyfödda barn?" Dagens Nyheter,
Tro och Existens, söndagen den 24 november 2002. En
jude, en kristen och en muslim. Vad skiljer och vad är gemensamt? Några
gymnasieelever träffade representanter för de tre religionerna. Frågestunden
blev intensiv. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress.
Länk 1.12.2002.)
Tommy
Olofsson: "Underhållande
guide till Gamla testamentet". Svenska
Dagbladet, Kultur, den 20 november 2002. Recension av Stellan Ottosson:
Profeter, kärlek och ond bråd död. Gamla testamentet läst av
ett Guds barnbarn. Carlssons, 2002.
(Länk 21.11.2002)
Marie Starck: "En
kvinna kan leva ett rikt liv utan en man". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, söndagen den 10 november 2002.
I Västerlandet betraktas sexuell tillfredsställelse som en mänsklig
rättighet. Men det finns kvinnor som medvetet väljer celibatet för
något de anser vara större: att odla kärleken till Gud utan att
begrava sin kvinnlighet. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress.
Länk 11.11.2002.) Vad gäller en syn på sexualiteten som från andra
utgångspunkter också bryter mot förhärskande synsätt och mönster
se "Tre
erfarna kvinnor om erotik" på Idagsidan i Svenska
Dagbladet den 16 oktober med gensvar
den 14 november. Nytt 4.12. Den
appell "om sexualitetens djupa och höga värden"
som låg bakom Idagartikeln "Tre erfarna kvinnor om erotik"
kan hittas på den nyöppnade webbplatsen Inannas
döttrar. Se också "Kärlek,
erotik och karezza".
Hösten 2002:
Tro och vetande.
När det nu hunnit bli den 10 november
har det blivit så pass mycket material kring temat Tro och
vetande att det har samlats på en egen sida. Senaste
tillskott den 17 december.
|
Ola
Sigurdson: "Essäer
om livets och erfarenheternas Gud". Svenska
Dagbladet, Kultur, den 15 oktober 2002. Recension av Torsten
Kälvemark: Låset av ull. Utsikter över andliga landskap 208 s.
Norma. CA 256:- (Länk 16.10.2002)
Nisse
Larsson: "Skrifterna
förenar religionerna". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, söndagen den 6 oktober 2002. Vad
står egentligen i Bibeln och Koranen? Vilka belägg finns där för
alla regler och påbud som judar, kristna och muslimer ska följa?
Religionshistorikern Christer Hedin har lusläst de heliga skrifterna.
(Kursiv - Dagens Nyheters ingress.
Länk 9.10.2002.)
Thomas
Lerner: "Francisco
fann sin frihet i fängelset".
Dagens Nyheter,
Tro och Existens, söndagen den 29 september 2002. Han
lyssnar på sina medfångar - och sin inre röst. Livstidsdömde
Francisco Severino säger att han hittat tillbaka till sin Gud. Och äntligen
känner han sig fri. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress.
Länk 1.10.2002.) Se också Svenska Dagbladets artikelserie Klosterprojektet
som handlar om retreatverksamhet bland långtidsdömda. En av
artiklarna handlar om Francisco Severino.
Erwin
Bischofberger: "Kristendomens
avsked från judendomen". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-09-27. I
dag mottar Magnus Zetterholm årets Cliopris för sin forskning om
varför kristendomen skilde sig från sin judiska moderreligion.
Studien anlägger ett sociologiskt perspektiv på Syriens huvudstad
Antiokia och väcker även frågor om relationen mellan
vetenskaplighet och konfession. Se även länkarna
under Tema: Kristen antijudiskhet.. Se också Carl
Otto Werkelids intervju med Magnus Zetterholm i Svenska Dagbladet
den 12.9. Se även länkarna
under Tema: Kristen antijudiskhet.
Elisabeth
Cervin: "Välgörenhet
ett livsvillkor". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, den 9 september 2002. Gustavo
Gutiérrez, 74-årig pionjär inom den katolska befrielseteologin, föreläser
världen över. Arbeta för rättvis handel och mot rasism, svarar han
när Svenska kyrkans folk rådfrågar honom om hur kyrkan kan bidra
till en bättre värld. (Kursiv - DN:s ingress. Länk 15.9.2002.)
Carl
Otto Werkelid: "Han
avslöjar judehatets rötter". Svenska Dagbladet,
Kultur, 2002-09-12. Om
några veckor får Magnus Zetterholm Cliopriset. Han är filosofie
doktor i Nya testamentets exegetik - inte teologie. Det är han nöjd
med. Hans kontroversiella avhandling om kristendomens avskiljande från
det judiska stamträdet är religionsvetenskap - inte teologi. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
13.9.2002.) Se också länkarna
under Tema: Kristen antijudiskhet.
Ylva
Herholz: "Religionerna
måste mötas". Svenska Dagbladet, Kultur,
2002-09-10. William Johnston tror inte att
politiker, vetenskapsmän eller jurister kan åstadkomma världsfred.
I över 50 år har denne jesuitpater levt och verkat i Japan. Nyss var
han på Sverigebesök och talade då, apropå 11 september, inte bara
om vikten av att föra dialog religionerna emellan utan även med
terrorister. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 12.9.2002.)
Cristina
Zaar: "Hälften
väljer konfirmation". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, den 1 september 2002. Svenska
kyrkan genomför just nu en kampanj för att locka ungdomar till
konfirmationsläsning. Sedan 1995 har andelen konfirmerade 15-åringar
sjunkit från 59 procent till 51. Skillnaderna är dock stora mellan
olika delar av landet. Se också "Konfirmation
utan Gud", om alternativ eller 'borgerlig' konfirmation i
regi av Humanisterna.
Göteborgsposten den 17 juni 2002. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länkar
9.9.2002.)
Mirka
Bialecka: "Vittnesmål
över den iscensatta glömskan". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-08-31. I sina litterära
vittnesberättelser från de sovjetiska tvångsarbetslägren räddade
Varlam Sjalamov och Gustav Herling de döda fångarnas öden undan glömskan.
Skildringarna erbjuder ett viktigt komplement till mer schematiska
analyser av den kommunistiska totalitarismen. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
9.9.2002.)
Svenska Dagbladet
Idagsidan:
Artikelserie om själavård.
(augusti - september 2002. Sista 12
september)
(1) Agneta
Lagercrantz: "Själavårdare
- en terapeut i tiden - och bortom".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-08-26. De är
inte coola. De syns inte mycket på den offentliga scenen. Och
de är tysta, ja hemliga. Ändå är de trendiga. Vi talar om
själasörjarna - präster, pastorer, diakoner och lekmän som
är specialutbildade för att samtala om vår inre
(existentiella) smärta. I fyra artiklar ska Idags reporter
Agneta Lagercrantz försöka besvara frågan varför allt fler
svenskar söker hjälp hos själasörjare. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
2.9.2002.)
(2) Agneta
Lagercrantz: "I
det innersta ska man röra sig varsamt".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-08-27. Är
jag någon? Känns livet orättvist? Skaver åren som gått?
Vanliga mänskliga känslor och funderingar, men mer eller
mindre förbjudna att yppa i bekantskapskretsen. En villig
samtalspartner finns dock: själavårdaren. I går skrev vi
att allt fler svenskar söker sig till terapeututbildade präster
och diakoner för att reda ut sin livssmärta. I dag ska vi
tala om hur själavårdaren arbetar. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
2.9.2002.) (3) Agneta
Lagercrantz: "Gud
finns också i den onda människan".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-08-28. I mötet med en själasörjare
kan samtalet handla både om andras kränkningar och det egna
dåliga samvetet. Men vad händer med själasörjaren som
lyssnar på vårt lidande? För fängelsprästen Malte
Hasselqvist blev bördan för stor när han försökte omvända
Yngsjömörderskan sommarn 1890. Han blev spelets fånge, berättar
Göran Bergstrand, som skrivit en uppmärksammad bok om sin
historiska kollega. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
2.9.2002.) (4) Agneta
Lagercrantz: "Lossa
tyglarna om du vill finna ditt sanna jag".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-08-29. Är du den slanka charmören?
Eller den feta tråkmånsen? Säkert ingen av dessa. För att
lära känna oss själva måste vi krossa alla falska självbilder
och se den man är inför Gud, för där finns det som är
starkt och riktigt och gör alla relationer möjliga. Det säger
Magnus Malm, retreatledaren som liknar andlig vägledning vid
westernridning. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
2.9.2002.) (5) Agneta
Lagercrantz: "Det
är inte bara Gud som helar". Svenska Dagbladet,
Gensvar. Idagsidan, 2002-09-12. Vad är
kärnan i själavård, egentligen? Läsarnas brev till
redaktionen vittnar om "mersmak", en vilja att
fortsätta det offentliga samtalet om livsviktiga frågor.
För visst handlar själavård om det djupaste inom oss, men
det existerar inte bara i kristna sammanhang, påpekar
brevskrivarna. (Kursiv - SvD:s ingress i
pappersupplagan. Länk 13.9.2002.). Den i artikeln citerade
Carl Gustaf Olofsson är webbplatsens redaktör. (Olofssons
gensvar är webbpublicerat i sin helhet 16.11.2003)
|
Cristina
Zaar: "Filosofisk
park samlar västerländska giganter". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, den 25 augusti 2002. För
snart tjugofem år sedan drog sig professorn och samhällsdebattören
Gunnar Adler-Karlsson tillbaka till Capri och sitt eget
utbildningsinstitut. Nu har han också skapat en filosofisk park där,
en hyllning till västvärldens vishet.
(Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk 26.8.2002.)
P
C Jersild: Nya
besked om livet efter detta. Dagens Nyheter,
Signerad kolumn på ledarsidan den 6 juli 2002. Den
västerländska kulturen står i en närmast omätbar tacksamhetsskuld
till den kristna eskatologin, läran om de yttersta tingen. Utan
himmel och helvetet skulle Dante inte ha diktat "Den gudomliga
komedin", Milton inte skrivit "Det förlorade
paradiset", Hieronymus Bosch aldrig ha målat "Den yttersta
domen", medeltidskyrkorna skulle stå utan Fan på väggen och vi
skulle inte kunnat lyssna till Glucks "På de saligas ängder".
(Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk 26.8.2002.)
Maria
Wiell: "Historien om en predikant". Sändaren
nr 15/2002 (22 augusti). Sven Lidman
den yngre: Fars brytning med
Lewi Pethrus var nödvändig.
Lewi Pethrus och Sven Lidman var två helt olika personligheter som
kompletterade varann. Men samarbetet dem emellan kunde aldrig hålla i
längden, de var för olika och hade helt skilda uppfattningar om hur
församlingen skulle ledas och utvecklas. (Kursiv -
Sändarens ingress. Länk 26.8.2002.)
Tommy
Olofsson: "Guds
skrivbiträde på jorden". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-08-04. Pär Lagerkvist förhöll sig ständigt
till Bibeln i sitt författarskap i både teman och specifika motiv.
Att han även skrev med genremässiga kopplingar till böckerna i Nya
testamentet framgår av Stefan Klints föredömliga avhandling. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
15.8.2002.)
Merete
Mazzarella: "Mirakeltrons
tid är inte förbi". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-05-19. En ny bok om mirakler presenterar
undersamma händelser i den romersk-katolska och grekisk-ortodoxa världen.
Den okritiska redovisningen lämnar en känsla av att det måste
finnas betydligt meningsfullare ingripanden för Vår Herre.
(Kursiv - SvD:s ingress. Länk 15.8.2002.)
Erik
Sidenvall: "Reformationens
existentiella historia". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-05-21. Genom att studera kyrkobokföringen i
byn Morebath mellan åren 1520 och 1574 visar Eamon Duffy i en ny bok
hur bygemenskapen förhöll sig till och påverkades av den engelska
reformationen. Det "lilla" perspektivet tycks svara på vår
tids sökande efter identitet och sammanhang. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
15.8.2002.)
|
Tio
Guds bud.
Artikelserie
i Dagens Nyheter.
Nytt
sätt att se på Tio Guds bud.
Du ska inte stjäla eller döda. Om detta är alla överens.
Men får man inte vara avundsjuk på grannens villa eller kåt
på hennes man? På Insidan i Dagens Nyheter
inleddes den 3 juli en artikelserie om tio Guds bud. Den 9
augusti avslutades artikelserien med gensvar från läsarna. (Kursiv - DN:s ingress. Länk 2.8.2002.)
Se också diskussionsmaterialet "Budord
för en modern tid".
(15.8.2002)
|
Ann
Lagerström: "Kan
en rit se ut precis hur som helst?" Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-05-13. Rapport från en konferens
på Sigtunastiftelsen om ritens betydelse för nutidsmänniskan och
sökandet efter nya bärkraftiga riter. (Länk 2.7.2002. -
Detta är egentligen nygammalt. På grund av allvarliga dataproblem
när artikeln kom missades länkningen. Men bättre sen än aldrig).
På temat rit se också "Det
moderna livet behöver nya invigningsriter". Svenska
Dagbladet, Understreckare, 2001-11-18 av
Merete Mazzarella.
Lisbeth
Lindeborg: "Vi
förlåter aldrig judarna för Auschwitz". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-07-02. Den "sekundära"
antisemitismen sågs länge som ett tyskt fenomen. Men en allt större
gemensam europeisk skuld i Förintelsen, har underblåst en ny
antisemitism där skulden för skuldkänslan läggs på judarna. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
2.7.2002.) Se också länkarna
under Tema: Kristen antijudiskhet.
|
Två
recensioner av Margareta Brandby-Cöster: Att uppfatta allt
mänskligt: underströmmar av luthersk livsförståelse i
Selma Lagerlöfs författarskap. Karlstad University
Studies, Karlstad, 2001, 267 s.
Maria Södling: "Selma dök djupt i det
jordiska". Dagens Nyheter, Kultur den 20
februari 2002. Underströmmar av luthersk livsförståelse
finns i Selma Lagerlöfs texter. Men de har sällan blivit sedda, precis som
en viss kristen tro "ser ut som ingenting". Teologen Margareta
Brandby-Cöster vrider på kalejdoskopet och ser en ny bild. (Kursiv
- DN:s ingress.) Den webbpubliceras här (23.4.2002) med tillstånd av såväl
skribent som DN. Tillståndet från DN gäller ett år.
Erland
Lagerroth: "Den
lutherska Lagerlöf". Svenska Dagbladet, Kultur, 2002-01-08.
Genom att konfrontera fyra tankefigurer hos Martin
Luther med Selma Lagerlöfs berättelser, får prästen Margareta
Brandby-Cöster båda att framstå i ett klarare ljus. Recension
av Margareta Brandby-Cöster, Att uppfatta allt mänskligt.
Underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs
författarskap. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
10.1.2002.)
(23.4.2002)
|
|
Två
recensioner av Ola Sigurdson: Ett djupare brus i tystnaden:
trettio texter om Gud och människan,
Cordia, Örebro, 2001.
Sven Rånlund:
"Alternativt kyrkoår börjar med
firmafest". Göteborgsposten Kultur,
2002-02-24. Gud har alltid överlevt sin
egen död, konstaterar Ola Sigurdson i sin infallsrika bok om
relationen mellan Gud och människa. (Kursiv -
GP:s ingress.) Recensionen webbpubliceras här (27.3.2002) med tillstånd av såväl
skribent som GP.
Gunnel
Vallquist: "Sökes:
mysteriet i vardagen". Recension av Ola Sigurdson: Ett
djupare brus i tystnaden, 151 s. Cordia. ca 227:-. Svenska
Dagbladet, Kultur, 2002-02-21. Efter 1900-talets
uppgörelse med kyrka och tro har tomrummet fyllts av andra gudar. Vi
måste erkänna vår längtan efter något som är större än
varumärken, skriver Gunnel Vallquist som har läst Sigurdsons "Ett
djupare brus i tystnaden". (Kursiv -
Svenska Dagbladets ingress. Länk 24.2.2002.)
(27.3.2002)
|
"KG
Hammar utmanar kyrkan i påskintervju". Intervju i Kyrkans
Tidning nr 13-14/2002. –
Vetekornets lag gäller även för Svenska kyrkan. Den måste våga
bejaka sin egen död. Det säger ärkebiskop KG Hammar i ett okonventionellt påskbudskap.
Hans vision är en helt ny typ av kyrka, utan formella strukturer och
hierarki, dit människor dras av saken mer än av aktiviteter. (Kursiv -
Kyrkans tidnings ingress. Länk 27.3.2002.) Kyrkans Tidning inbjöd
läsarna att skriva gensvar. Special:
Läs webbredaktörens gensvar under rubriken "KG
Hammars vision gör mig glad och hoppfull". Det publicerades
i Kyrkans Tidning nr 16. (webbpublicerat här den 25 april).
Ola
Sigurdson: "Ryktet
om Guds död är betydligt överdrivet". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-03-21. Efter att ha avslöjat fördomarna hos
det förmoderna tänkandet har det upplysta förnuftet nu vänt
kritiken mot sig självt och börjat tänka över sina egna fördomar.
En ny bok reflekterar kring "Guds återkomst" i
postmodernistisk filosofi. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
24.3.2002.)
Jonas
Eek: "Svagt
intresse för teologisk debatt i kyrkan". Kyrkans Tidning, Debatt, nr 11/2002.
Inom
Svenska kyrkan lönar det sig inte för präster att forska och
doktorera. Ett par hundralappar mer i lönekuvertet är lönen för mödan.
På toppen av detta läggs nu Tro&Tanke ner, vilket bekräftar den
svaga inomkyrkliga debatten och intresset för en sådan. Det skriver
Jonas Eek, själv nybliven teologie doktor. (Kursiv -
Kyrkans tidnings ingress. Länk 16.3.2002.)
Christina
Zaar: "Människor
behöver en tydlig teologisk röst". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, den 3 mars 2002. Synen på
kön och sexualitet har svängt helt under efterkrigstiden. Det av Gud
givna äktenskapet mellan man och kvinna har blivit ett kontrakt
mellan två parter oavsett kön, men ännu finns ingen enighet inom
kyrkan om synen på homosexualitet.
(Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk 6.3.2002.) (Artikeln
borttagen från DN:s webb)
|
Tre
recensioner av Werner G.
Jeanrond: Gudstro - teologiska reflexioner II, Arcus förlag, 2001.
Björn
Skogar: "Gudstro från katedern".
Svensk Kyrkotidning nr 10/2002 (8 mars). Den webbpubliceras här
(16.3.2002) med tillstånd av såväl
skribent som SKT.
John
Swedenmark: "Kristendom och
hermeneutik smälter samman". Göteborgsposten,
Kultur den 24 februari 2002. Recensionen finns inte
tillgänglig på GP:s webb. Den webbpubliceras här (5.3.2002) med tillstånd av såväl
skribent som Göteborgsposten.
Astrid
Söderbergh Widding: "Gud
och våra frusna relationer". Svenska
Dagbladet, Kultur, den 1 mars 2002. (Länk 3.3.2002).
(16.3.2002)
|
Robert Odén: "Så
gick det sedan: Krister Stendahl ångrar inte sitt Waterloo".
Kyrkans Tidning, nr 7/2002.
–Det här blev mitt stora
Waterloo. Jag försökte men tystnade och gav upp. Men jag ångrar mig
inte, säger biskop emeritus Krister Stendahl. För femton år sedan,
1987, rasade en teologisk strid kring hans uppsats om själens odödlighet,
där han ifrågasatte den traditionella kristna ståndpunkten. Läs om
striden i vår serie Så gick det sedan. (Kursiv - Kyrkans
Tidnings ingress. Länk 22.2.2002.) Se också länkar
på med anknytning till Stendahls syn och striden 1987.
Gunnel
Vallquist: "Katolska
kyrkan behöver öppna för dialog". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-02-02. Den centralisering av makten som nu råder
inom den katolska kyrkan är utan motstycke i kyrkans historia. Det
Andra Vatikankonciliet utlovade viktiga reformer och en bättre dialog
med Rom, men detta har hindrats av den romerska kurians byråkrati. Gunnel
Vallquist är katolik och ledamot av Svenska Akademien. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
4.2.2002.)
|
Svenska
Dagbladet, Brännpunkt:
Olof Buckard och Göran
Skytte i debatt om ärkebiskop KG Hammar och bibeltolkning.
Senaste (sista?) 8.2.
Olof Buckard: "För
Guds skull, Skytte!". Svenska Dagbladet,
Brännpunkt, 2002-01-31. Solidaritet. Varken
Jesus eller påven kan användas i den groteska hetsen mot ärkebiskopens
kamp för rättvis fördelning. Ytterst handlar kristen tro om
solidaritet med de marginaliserade, skriver Olof Buckard i en
kritisk granskning av Göran Skyttes förkunnelser i SvD. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
3.2.2002.)
Göran Skytte: "Buckard
slirar i teologin". Svenska Dagbladet,
Brännpunkt, 2002-02-01. Jag tror inte på
ett budskap, som säger att endast den svage duger inför Gud.
Den gränsen är omöjlig att dra. Jesus hade inte
taxeringskalendern som måttstock. Fattigdomsdemagogen Buckard
är bara bokstavstroende när texterna rör rikedomens förbannelse,
skriver Göran Skytte. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
3.2.2002.) Två
repliker till Göran Skytte. Svenska Dagbladet,
Brännpunkt, 2002-02-06.
Olof Buckard: "Religiöst
struntprat, Skytte!". Visst
har rika rätt att gå i kyrkan och be som alla andra. Men
rikedom kan deformera människonaturen. Det är det Jesus
varnar för. Frågan är hur rikedom förvaltas, skriver Olof
Buckard i en slutreplik till Göran Skytte.
Evert Svensson: "Rättvis fördelning kräver
beskattning". (Samma länk som ovan. Man får bläddra
ner en bit.) Evert Svensson är ordförande i Internationella
Broderskapsrörelsen.
Stefan Edman: "Skarp-Skytte
mot ärkebiskopen". I en signerad artikel på
ledarsidan i tidningen Broderskap (nr 6/2002) ger Stefan Ekman
sin syn på Göran Skyttes kritik mot KG Hammar. ( Länk 8.2.2002.)
|
Petter
Olofsson: "Konsten
att vara en europeisk muslim". Dagens Nyheter, Kultur,
den 20 januari 2002. Varför vill unga muslimer,
uppvuxna i västvärldens demokratier, resa till Afghanistan för att
kämpa på talibanernas sida? En av dem som funderat mycket på svaret
är Tariq Ramadan, schweizisk filosof och barnbarn till grundaren av
det fundamentalistiska Muslimska brödraskapet i Egypten. På en järnvägsrestaurang
i Genève träffade Petter Olofsson mannen som korsade sina spår. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk
20.1.2002.) (Artikeln
borttagen från DN:s webb)
Kjell
Blückert: "Att
tänka fritt är stort, att tänka rätt är större?" Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-01-05. För teologins del väckte 1800-talets
nya vetenskapsideal frågan huruvida den teologiska forskningen fick
bedrivas i "evangelisk frihet", obunden av kyrkans
trosgemenskap. En ny avhandling illustrerar tvistefrågan genom att
utreda omständigheterna kring Torgny Segerstedts förvägrade
docentur. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 20.1.2002.)
Christina
Zaar: "Här
höjs inga pekpinnar". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, den 13 januari 2002. I fem
år har en grupp män med olika religion träffats för att diskutera
livsfrågor. Med tiden har de fått allt större betydelse för
varandra. I full respekt för de andras åsikter bidrar alla med sin
uppfattning. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk 20.1.2002.)
(Artikeln borttagen
från DN:s webb)
Nisse
Larsson: "Jesus
föddes nog under en varmare årstid". Dagens Nyheter,
Tro och Existens, den 23 december 2001. Inte
föddes Kristus den 25 december. Det är politik som placerat
Jesusbarnets födelsedag på juldagen. När föddes han då? Bibeln
ger inte många ledtrådar, men forskarna drar fortfarande i dem som
finns. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk 20.1.2002.)
(Artikeln borttagen
från DN:s webb)
|
Dagens
Nyheter, Kultur Essä:
Occidentalismen.
(16 och 17 januari 2002. Artikeln
publicerades först i New York Review of Books.) Margalit
och Buruma (1): "Occidentalism,
eller fyra skäl att bomba Babylon". Dagens
Nyheter den 16 januari. För över
tjugo år sedan myntade Edward Said "orientalism",
som beteckning på Västerlandets imperialistiska och nedlåtande
bild av Östern och arabvärlden. I två artiklar analyserar
Avishai Margalit och Ian Buruma "occidentalismen" -
en aggressiv karikatyr av Väst som en kall, dekadent och själlös
livsform. Occidentalisterna, från Hitler till Mao Zedong och
bin Laden, avskyr staden, föraktar det torra förnuftet och
fruktar kvinnans frihet. Mot västerlandets materialism ställer
de en heroisk och manlig kamp för en andligare världsordning.
(Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk 17.1.2002.) (Efter
att ha varit utan fungerande länk en längre tid finns nu en
ny länk. 28.2.2004)
Margalit och Buruma (2): "Kvinnligheten
fördärvade Väst". Dagens Nyheter den 17
januari. I gårdagens artikel
analyserade Avishai Margalit och Ian Buruma den religiösa
bakgrunden till hatet mot västerlandet, symboliserat som skökan
Babylon. I dag diskuterar de occidentalisternas hjältedyrkan
och förakt för den strävsamma och trygghetsfixerade
borgerliga människan. Det visar sig att det är kvinnans frigörelse
som bär skulden till att västerlänningen blivit så ohågad
för hjältedåd. (Kursiv - Dagens Nyheters ingress. Länk
17.1.2002.) (Efter
att ha varit utan fungerande länk en längre tid finns nu en
ny länk. 28.2.2004)
Artikelförfattare:
Avishai Margalit. Professor i filosofi i Jerusalem.
Utkommer inom kort med "The Ethics of Memory".
Ian Buruma. Författare, bosatt i London. Hans senaste
bok "Bad Elements" handlar om kinesiska dissidenter.
På svenska finns Det
anständiga samhället: för en värdighetens politik, (Daidalos,
1998) av Avishai Margalit.
|
Per-Martin
Meyerson: "Vatikanen
var en huvudkälla för antisemitismen". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2002-01-12. Endast mot
bakgrunden av den katolska kyrkans långvariga dehumanisering av
judarna går det att förstå hur Förintelsen blev möjlig. I en ny
bok redogör David I Kertzer för de monstruösa antisemitiska föreställningar
som lagrats under generationer, med den kristna kyrkan som drivande
kraft. Per-Martin Meyerson är fil dr i nationalekonomi.
Han arbetar för närvarande med ett projekt om den religiösa och
politiska toleransens karaktär och villkor. (Se också länkarna
under Tema: Kristen antijudiskhet.
När det gäller den händelse i Damaskus 1840 som berörs i artikeln
se också Jacki Jakubovskis artikel "Myten om
ett blodbad" i Dagens Nyheter den 3.10.2000.) (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
14.1.2002.)
|
Svenska Dagbladet
Idagsidan:
Klosterprojektet.
(januari 2002 - sista
länk 17 januari)
Klosterprojektet startade i januari förra
året då åtta långtidsdömda från olika anstalter fick bo
tillsammans på Kumla under tystnad i en månad.
Prästen Truls Bernhold är anställd
på heltid under hela 2002 för att arbeta med olika retreater
inom kriminalvården, alla förlagda till en cellkorridor
iordningställd på Kumlaanstalten.
Under retreaten är tv, radio och besök
inte tillåtna. Bara på söndagar får man läsa brev och
tala i telefon. Prästen har 40 minuters enskilt samtal med
var och en varje dag. Han hjälper till att skapa en återblick
på det gångna dygnet och ger nya uppgifter för nästa dag. Reflektion, meditation och bön är schemalagt flera timmar
varje dag.
De viktigaste redskapen är tid och
tystnad som enligt prästen föder tillit och tro. (Kursiv -
Svenska Dagbladets presentation av Klosterprojektet och
artikelserien.)
(1) Agneta
Lagercrantz: "Jag
hade Satan inom mig".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-07. I dag samlas åtta långtidsdömda
från olika anstalter i Sverige på Kumlaanstalten för att
"gå i kloster". I en månad ska de bo under sträng
tystnad i en cellkorridor med kyrksal och speciella rum för
meditation. Metoden provades första gången för ett år
sedan. Då var Francisco Severino en av pionjärerna. Nu
pluggar han religion och vill jobba som diakon under sitt
livstidsstraff. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 10.1.2002.)
(2) Agneta
Lagercrantz: "Fader
Truls visar vägen".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-08. I går berättade vi om hur
livstidsdömde Francisco Severino upplevde en månadslång
retreat på Kumla. Under en övning fick han och de andra bära
plasthandskar. Ett av många infall av prästen Truls Bernhold, som är projektets ledare. Han vill få fångarna
att tappa kontrollen och därmed bereda vägen för den helige
andes arbete. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 10.1.2002.) (3)
Agneta Lagercrantz: "Muck
från det inre fängelset".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-09. "Sveriges farligaste
man", blev han kallad en gång i Expressen, före detta
bankrånaren Harry Stenroos. Våldsamheten, och det starka
drivet efter pengar, girigheten, delar han med sina medfångar
Richard och Aleksander Petrovic. Men nu försöker han och
hans två "klosterbröder" bli redbara, hur rutten världen
än är ... (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 10.1.2002.)
(4) Agneta Lagercrantz:
"Alla
blir lugna av "klostret"". Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-14. Han har inte mer tro än
de flesta svenskar. Och är garvad vad det gäller
brottslingar och olika behandlingsprogram, efter 34 år inom
kriminalvården. Men effekten som Klosterprojektet på
Kumlaanstalten haft på de intagna har förbluffat
enhetschefen Leif Nilsberth. Något sådant har han inte sett
tidigare. - Deras fasad har ramlat. Nu kan jag se människan
bakom den tuffa ytan. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
15.1.2002.) (5) Agneta Lagercrantz:
"Straff ska inte vara samhällets hämnd".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-15. Alla mår bra av
andlighet. Så också livstidsdömda fångar. Det menar
justitieministern Thomas Bodström: - För de långtidsdömda
fyller innebörden av det kristna budskapet särskilt bra sin
funktion. Samhället tjänar på att ha en kriminalvård som
ger dem rätt till förlåtelse, till att få en andra chans. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
15.1.2002.)
|
Stefan
Eriksson: "Genetisk
kunskap gör oss friare än någonsin". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2001-12-29. I samband med att den genetiska
forskningen diskuteras framförs ofta tanken att kunskapen om genernas
styrande funktioner leder till en biologisk determinism. Men
lagbundenhet och orsakssammanhang står inte i konflikt med den fria
viljan, utan är i själva verket dess förutsättning. Stefan
Eriksson är teol.dr. och forskare vid forskningsprogrammet i
biomedicinsk etik vid Uppsala universitet. Han
skrev sin avhandling om betydelsen av Wittgensteins filosofi för vår
syn på religion. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 4.1.2002.)
Erik
Sidenvall: "Den
mångtydiga sekulariseringen". Svenska Dagbladet, Understreckare,
2001-12-24. Kyrkan och kristendomen har inte längre
samma betydelse som de hade i det förindustriella samhället. Men
sekulariseringen och den moderna kulturens förhållande till
religionen är mer komplex än man tidigare föreställt sig. Två nya
studier granskar religionens skiftande roller fram till dagens andliga
längtan. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 4.1.2002.)
|
Svenska Dagbladet
Idagsidan:
Expedition: Jesus.
Artikelserie under jul-
och nyårshelgen 2001-2002. Den avslutades den 10 januari med en
sammanfattning av de många reaktionerna till Idagsidan.
Angelica Risberg Stameus: "Vad
är det för fel på Jesus?". Svenska
Dagbladet,
Idagsidan, 2001-12-24. Jesus,
Grattis på födelsedagen! I tusen år har Sverige varit ett
kristet land. Frågan är: hur länge till? För trots att de
flesta av oss har en känsla av en högre makt, är det bara 6
procent i Sverige som räknar sig som bekännande kristna och
som regelbundet går i kyrkan. En kyrka som söker nya sätt
att locka - fast knappast med mannen på korset. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 4.1.2002.)
Per Brinkemo: "Ingenjörsmentalitet
bakom nej till Jesus". Svenska
Dagbladet,
Idagsidan, 2001-12-27. Man låter
sig beröras och fångas av stora författares historier -
utan att fråga om de är "verkliga". Men på de
mytiska och symboliska berättelserna om Jesus ställer vi
kravet att de ska vara "sanna" - annars kan vi inte
tro på karln! Det ser teologen Werner Jeanrond som en stor
anledning till att Jesus inte längre är så inne hos det
svenska folket. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 4.1.2002.)
Agneta Lagercrantz: "Jesus
kan vara far och syskon - men aldrig mor". Svenska
Dagbladet,
Idagsidan, 2001-12-31. Gud
kan man inte se - utan att dö, säger Bibeln. Men genom Jesus
har han gjort sig själv påtagligt nåbar. För alla? Nej,
inte för kvinnor, tycker Kristina Håfström,
teologistuderande: - Det enda som levereras är en maskulin
bild för det högsta. Ett fundamentalistiskt sätt att tänka,
anser hennes tidigare studiekamrat Peter Vang. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 4.1.2002.)
Ricki Neuman: "Jesus
+ judarna = sant". Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-02. Vare
sig vi tror på honom eller inte så är Jesus en central
figur för de flesta svenskar - men inte för alla. Hos
muslimerna är han näst sist, av alla 28 profeter. Hos
judarna är han bara en predikant bland många andra, fast på
väg att bli alltmer accepterad. Nu finns till och med bilderböcker
om Jesus - för judiska barn. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 4.1.2002.)
Per Brinkemo: "I
Jesus krockar tro och vetande".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-03. En gång
var hon aktiv i Filadelfiakyrkan och i sin tro på Jesus. Idag
är Kerstin Hansen intresserad av religion, men med många frågor.
Mattias Eveborn har aldrig drabbats av tvivel. - Kärleken
till Jesus är inte alltid lika stark, men relationen finns där,
till en levande person av kött av blod. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk 4.1.2002.)
Anders
Haag: "En
Gud vid liv".
Svenska Dagbladet,
Idagsidan, 2002-01-10. Andliga frågor skapar stor
skrivlust hos Idagsidans läsare. Sällan har vi skådat en sådan
strid ström av litterära alster till redaktionen - ofta långa
och tänkvärda. Tack för all respons och god läsning. Tyvärr
kan vi bara publicera en bråkdel av brevskörden - ett
representativt urval av ord från känslosamma bibeltroende läsare,
förnuftstroende agnostiker och många däremellan. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
10.1.2002.)
I anslutning till artiklarna pågår en livlig
diskussion på Idagsidans debattforum på Internet med
rubriken "Vad är det för fel på Jesus?" Den 4 januari
fanns där 146
inlägg. Och det har blivit att antal till sedan dess.
Av intresse i sammanhanget är artikel "Kristus
är uppstånden!" av Carl Gustaf Olofsson. Det är en
existentiell tolkning av det omvälvande skeende som ledde
till tron på den uppståndne Kristus och som gäller själva
centrum i kristen tro. Den publicerades i
Svensk kyrkotidning nr 16/1998. Trots att tolkningen kan
beskrivas som icke-teistisk och inomvärldslig så synliggör
den något av det helt enastående och för världen viktiga
som med stor sannolikhet hände i anslutning till Jesu död.
|
Ola
Sigurdson: "Lösningen
för en Gud i kris". Svenska Dagbladet, Kultur, den 2
december 2001. Recension av Jack Miles: Christ: A Crisis in the
Life of God. Kom Kristus till som Guds
lösning på sin egen inre konflikt? Genom att tolka Bibeln och dess
gestalter på rent litterära grunder kommer Jack Miles fram till
vanvördiga men intressanta slutsatser. (Kursiv - SvD:s ingress. Länk
3.12.)
[Arkiv1999] [Arkiv2000]
[Arkiv2001]
[Länkar med anknytning till olika artiklar]
|
