|
Tema:
Isolerade jagprojekt, gudsgemenskap och existensvillkor.
(Vad är förutsättning för att vår förmåga till kärlek och
omsorg ska växa?).
Kommentar till Werner
G. Jeanronds recension av boken "God's advocates" i
Svenska Dagbladet den 30 oktober 2005 - "Livligt
samtal med Guds advokater".
"Ska människan
i vår postmoderna tid uppfinna sin mänskliga identitet egenhändigt
genom ett slags isolerat jagprojekt, eller inbjuds människan att upptäcka
en redan existerande gudsgemenskap i vilken hon tillsammans med andra
får växa i ömsesidig kärlek och konstruktiv kritik?"
Citat från slutet på Jeanronds recension.
En kort recension
kan förstås inte täcka alla nyanser i den problematik man
diskuterar. Men i meningen ovan skapar Jeanrond en diktomi
"uppfinna sin mänskliga identitet genom ett slags isolerat
jagprojekt" eller "upptäcka en redan existerande
gudsgemenskap" som i nuvarande språksituation blir direkt
missvisande. Missionsprovinsens kvinnoprästmoståndare såväl som
Knutbyförsamlingen som de högerkristna i USA skulle hålla med.
Jeanrond blir tyvärr i denna mening företrädare för en alltför
vanlig självgod kristendom och teologi som utan att rodna lägger
beslag på såväl 'växande i ömsesidig kärlek' som 'konstruktiv
kritik'. Samtidigt tror jag att Jeanrond menar något annat och mer -
som han inte riktigt förmår, eller vågar, formulera.
Om man utifrån den
existensdynamiska teologin (se "Existentiell
livssyn - kristen tro?") skulle skapa en variation på den
citerade meningen från Jeanronds recension skulle det kunna bli ungefär:
"Ska människan
i vår postmoderna tid uppfinna sin mänskliga identitet egenhändigt
genom ett slags isolerat jagprojekt, eller inbjuds människan att upptäcka
de grundläggande existensvillkor som vi alla delar och som är den
enda vägen till en växande grundupplevelse av gemenskap och kärlek
som sträcker sig bortom de mest näraliggande personliga
relationerna. Detta ökar också förutsättningarna för att ge
och ta emot konstruktiv kritik och skapa en en allt bättre grund för
den gränsöverskridande dialog som är en förutsättning för
Jordens framtid."
Om man vill få lite mer
substans till denna korta modifierade mening kan man läsa "Utsatthet
och transcendens" (finns att läsa på Internet!) som
analyserar hur vår ovillighet respektive beredvillighet att försöka
förstå våra mänskliga existensvillkor påverkar vår förmåga
till kärlek och omsorg. Texten ingår som kapitel 3 i boken "Existentiell
livssyn - kristen tro?".
De sidor i kulturen
som stödjer oss att upptäcka och acceptera det som utgör våra
gemensamma existensvillkor är frontlinjen i den 'skapelseprocess' som
handlar om att fördjupa vår förmåga till delaktighet och kärlek
och skapa allt bättre förutsättningar för en konstruktiv, kritisk
dialog. Tyvärr hamnar det allra mesta av kristen förkunnelse och
teologi idag långt bakom frontlinjen i detta. Vi frontlinjen finns i
stället litteraturen, filmen och ämnen som psykologi, filosofi,
biologi och sociologi.
[utlagd 1.11.2005] |
Tema: Tro och vetande
(Apropå länkarna till artiklarna på Insidan/Tro och existens i
Dagens Nyheter om tro och vetande
den 27 maj 2001. - Länkrutan
skapad 4.6.2001.)
Temarutan har fått förnyad aktualitet genom artikelserien
"Tro och vetande - igen" i Svenska Dagbladet, Kultur, som
började söndagen den 15 september 2002.
Nytt
23.4.2005. Temarutan har åter fått förnyad aktualitet
genom debatten om religion och politik som började med
folkhälsominister Morgan Johanssons
debattinlägg på Brännpunkt i Svenska Dagbladet den 20 april 2005.
Kapitel 6, Existentiell tro, i boken Existentiell livssyn - kristen tro? ger en
delvis annorlunda och kompletterande infallsvinkel till innebörden i begreppet
"tro" visavi den som Stig Dellerström gör sig till talesman
för enligt huvudartikeln "Tro
med förstånd". Det ges där vägande argument för att det bärande och avgörande i en
levande religiös tro, framför allt när man talar om 'kristen tro', gäller något annat
än tron på en personligt handlande Gud och ett liv efter döden.
I texten visas att en hel del talar för att den bärande kärnan i en
levande tro handlar om frågan om huruvida vi tror eller inte tror att
vi som människor kan bli allt mer älskande varelser - och huruvida
vi i våra konkreta liv är beredda att efter bästa förmåga bejaka
en sådan utveckling i oss själva och andra. Detta kallas där den 'existentiella
sidan av tron'. I detta perspektiv utgör tron grunden för en livsprocess som handlar om "hjärtats
öppnande". Otron formar en livsprocess som handlar om "hjärtats
förhärdelse". Huruvida vi lever i tro eller icke-tro i denna
mening får djupgående konsekvenser för hur våra liv kommer att
gestaltas. Det utmanande visavi mera traditionella sätt att
förstå grunden i kristen tro är att dessa konsekvenser är
oberoende om vi i traditionell mening tror tex på en personlig Gud
och ett liv efter döden. Utifrån denna trosanalys öppnas ett perspektiv på begreppet tro som vänder upp och ner
på många invanda föreställningar. Bokens analyser ger t.ex. skäl
för antagandet att det är av avgörande betydelse för det
demokratiska samhället överlevnad och utveckling att den
existentiella tron har övertaget visavi den existentiella otron hos
det övervägande folkflertalet.
I kapitel 4, Kärlek, skrift och ande, i samma bok,
skiljs på två olika 'gudsfrågor'; den kosmologiska
gudsfrågan respektive den existentiella gudsfrågan. Den
kosmologiska gudsfrågan gäller bl.a. huruvida vi tror eller inte
tror att det finns en Gud som har skapat världen och som på ett personligt sätt kan gripa in i skapelsen och
våra liv. Det är vanligtvis denna gudsfråga som diskuteras i relation till den
naturvetenskapliga kunskapen. Här finns i långa stycken en reell
konflikt mellan tro och vetenskap. Den existentiella gudsfrågan
definieras som frågan huruvida vi tror eller inte tror att kärleken kan utvecklas till en sådan kraft i
mänskligt liv att den kan bli överordnad våra rädslor och
beroenden i utsatta livssituationer. När det gäller den
'existentiella gudsfrågan' kan naturvetenskapen inte ge
några svar.
I boken ges en hel del argument
för att kristendomens 'själ' tvärsemot de flesta invanda
föreställningar gäller den 'existentiella gudsfrågan'. Styrkan i
den kosmologiska gudsfrågan inom teologi och fromhetsliv har i detta
perspektiv främst berott på att det under århundraden har varit det
bästa sättet att tolka och ge ord åt de erfarenheter som är
förbundna med den 'existentiella tron' och den 'existentiella
gudsfrågan'. Idag tenderar den istället att dölja det centrala
i kristen tro.
Båda dessa kapitel kan med god behållning läsas som
fristående texter. Men de är ganska långa. Inklusive noter är de 147 kb respektive 184
kb. (Bokens innehållsförteckning.)
Artikeln "Har
kristen tro en framtid?" (publicerad i tidskrifter Vår Lösen) berör frågan om
tro, det kristna arvet och den moderna människans religiösa och andliga hemlöshet på
ett mer övergripande sätt. Se också debatten på temat
Religion och naturvetenskap i Dagens Nyheter våren 2000. Se
också:
Jacki Jakubowski: "Tro
och vetande". Dagens Nyheter, Kultur
Essä, 2004-12-29.
Jacki Jakubowski:
"Eco
inspekterar tron". Dagens
Nyheter, Kultur, 2004-01-12. Recension av Belief or
Nonbelief? A Confrontation av Umberto Eco och Carlo Maria
Martini, Continuum, London, 2000 (98 s). "Vad
ska man tro på? Vissa tror på Gud, andra inte. I en fascinerande brevväxling
diskuterar författaren Umberto Eco och kardinalen Carlo Maria Martini
religionens betydelse i dagens sekulariserade värld." (Kursiv DN:s ingress.
Länk här 7.7.2005).
Kommentar: Utifrån läsningen av Jakubowskis recension och den
korta analysen ovan är det helt klart att Umberto Eco har en stark
existentiell tro. Nytt
7.9.2006. I en understreckare i januari 2005 refererar Ruth
Lötmarker en fransk diskussion om religion och kristendom som har
stor relevans för diskussionen om innebörden i begreppen
religiositet, religion och tro: "Franska
ateister strider om det gudomliga".
Svenska
Dagbladet, Kultur, Understreckare, 2005-01-05. "Det
märkliga med den uppmärksammade religionsdebatten mellan Luc Ferry och
Marcel Gauchet är att ingen av dem är troende. I "Le religieux
après la religion" söker de båda, på olika sätt, efter ord för
absoluta värden." (Kursiv - SvD:s ingress. Länk den
19.1.2005).
Kommentar: Diskussionen i "Livssyn,
språk och religiositet" (kapitel 1 i boken "Existentiell
livssyn - kristen tro?") har stor relevans för den franska
diskussion som Lötmarker refererar. Kontentan av analysen är ett
uttalat stöd för den syn på religionens förändring och utveckling
som Luc Ferry står för. Utöver den mera specifika diskussionen i
kapitel 1 kan hela boken sägas vara ett starkt stöd för Ferrys
ståndpunkt. Utifrån Lötmarkers referat ligger Marcel Gauchet's syn
på religionernas utvecklingshistoria och dess roll i det moderna
samhället nära den som formuleras av Humanisterna
(dvs f.d. Humanetiska förbundet). I artikelns ingress står "att
ingen av dem är troende". Det är med största sannolikhet bara sant i en
ytligt teistisk-metafysisk betydelse som missar det mesta av det som
utifrån ett existentiellt perspektiv utgör den levande och bärande trons
fundament (se analysen av begreppet tro i "Existentiell tro"
(kapitel 6 i "Existentiell livssyn - kristen tro?")) (Uppdaterad
7.9.2006) |
Tema: Kristologi (dvs Vem är Jesus
Kristus? och den kristna nyckelfråga som teologerna grubblat över och försökt svara
på sedan kristendomens begynnelse).
(Apropå DN-artikeln "Den
sanna människan" den 26.11.2000 av Kerstin Vinterhed om kristologiseminariet
"Vem var mannen från Nasaret" på Sigtunastiftelsen den 18 novmeber 2000. Länkrutan skapad 28.11.2000.)
Som en speciell del på webbplatsen Språk, tro och
religion finns en sammanställning av teologiska
texter om innebörden i kristen tro på den uppståndne Kristus. De är samlade under
rubriken Tema kristologi: Tron på den uppståndne Kristus.
Där finns texter av Paulus, Athanasius, Karl Barth, Paul Tillich, Hans Küng, Alister
MacGrath, CH Dodd, Sten Philipson, Peder Thalén, Eskil Franck, Edvin Larsson.
I begreppet 'kristusseende' som utvecklas i artikeln "Kristus är uppstånden!" av Carl Gustaf Olofsson
(Svensk kyrkotidning nr 16/1998 - finns också med i temadelen) finns, trots (eller tack
vare) den uttalat existentiella och icke-teistiska utgångspunkten, nära
beröringspunkter med den ortodoxa synen på ikonen som berörs i Kerstin
Vinterheds DN-artikel. |
Tema: Kristendom, religion och frågan om
det demokratiska samhällets värdebas.
(Apropå länken till artikeln "Jesus
och EU kan visa vägen till global etik." på Brännpunkt i Svenska Dagbladet
12.4.2000. Länkrutan skapad 12.4.2000.)
"Om delaktighetens livshållning, demokrati och teologi"
(introduktion till boken Existentiell
livssyn - kristen tro? av Carl Gustaf Olofsson) har nära beröringspunkter med
Brännpunktsartikelns problematik om hur värdebasen i ett demokratiskt samhälle
upprätthålls och återskapas. Det kan också vara viktigt att säga att boken som helhet
har stor bäring mot denna problematik. Bokens analyser och diskussioner synliggör en
existentiell sida i kristen tradition som i stor utsträckning blivit bortglömd och
undanskymd, inom såväl det mesta av nutida teologi som av kyrkoorganiserad kristenhet.
Analyserna formar en bild som säger att det främst är just denna existentiella sida som
har kraft att hos den enskilda människan stödja utvecklingen och och fördjupningen av
den värdebas som är nödvändig för det demokratiska samhället överlevnad. Det
innebär också att talet om 'kristen etik' problematiseras på ett konstruktivt och i
flera avseenden 'kyrkokritiskt' sätt.
Även artikel "Har
kristen tro en framtid?" (tidskriften Vår Lösen nr8/1996) berör denna
demokrati-, värde- och kristendomsproblematik. |
Tema: Tro, modern andlighet och Gud.
(Apropå länkarna till Svenska Dagbladets artikelserie "På spaning efter Gud". - Länkrutan
skapad 12.2.2000.)
Kapitel 6, Existentiell tro, i boken Existentiell livssyn - kristen tro? ger en visavi
artikelserien annorlunda och kompletterande infallsvinkel till innebörden i begreppet
"tro". Det ges där vägande argument för att det bärande och avgörande i en
levande religiös tro, framför allt när man talar om 'kristen tro', gäller något annat
än tron på en personligt handlande Gud och ett liv efter döden. Utifrån tanken att en
levande tro utgör grunden för en livsprocess som handlar om "hjärtats
öppnande" och att otro formar en livsprocess som handlar om "hjärtats
förhärdelse" så öppnas ett perspektiv på begreppet tro som vänder upp och ner
på många invanda föreställningar.
I kapitel 4, Kärlek, skrift och ande, i samma bok, skapas mot kapitlets slut ett
överraskande perspektiv på frågan "tror du på Gud?" genom att utifrån
kapitlets analyser skilja på vad som där har fått beteckningarna "den kosmologiska
gudsfrågan" respektive "den existentiella gudsfrågan".
Båda dessa kapitel kan med god behållning läsas som
fristående texter. Men de är ganska långa. Inklusive noter är de 147 kb respektive 184
kb. (Bokens innehållsförteckning.)
Artikeln "Har
kristen tro en framtid?" (publicerad i tidskrifter Vår Lösen) berör frågan om
tro, det kristna arvet och den moderna människans religiösa och andliga hemlöshet på
ett sätt som kompletterar artikelserien i SvD. Problematiken
med innebörden i talet om Gud kom hösten 2004 till uttryck i
artikeln "Vad innebär kristen gudstro".
Den publicerades i Svensk Kyrkotidning nr 33-34/2004. Den hade då
också tydlig anknytning till den laddade debatten i Danmark om
kyrkoherde Thorkild Grosbøll som
hotades av prästrätt och avsättning efter att media hade
uppmärksammat hans bok "En stein i skoen". Som ett litet
stöd för Grosbølls
sak skickades artikeln med kort följebrev först till den danska
biskop som vid hade tillsynsansvaret (uppgiften att hålla specialkoll
på vad Grosbøll
sa och predikade) när artikeln publicerades och något halvår senare
till den biskop som då hade övertagit tillsynsansvaret. Dikten
"Gudabenådat skratt"
har också omedelbar anknytning till frågan. (uppdaterat
11.1.2010) |
Tema: Kristen antijudiskhet.
(Apropå länken till DN-artikeln "Svenska
kyrkan gör upp med antijudiska idéer." (artikeln finns inte
längre på DN:s webb - nov 2003) - Länkrutan skapad
30.1.2000. Senaste komplettering december 2003.
På webbplatsen Jewish-Christian Relations
finns ett stort antal artiklar av judiska och kristna teologer vars fokus är att utveckla
och fördjupa en ömsesidigt respektfull dialog och där en av ambitionerna från de
kristna deltagarna är att bryta med olika former av antijudisk teologi. Där finns också
en redovisning av den viktiga judisk-kristna dialog som utvecklats under de sista
årtiondena. Där finns bland annat en artikel av professorn och f.d. Stockholmsbiskopen
Krister Stendahl
med rubriken "From God's Perspective We Are All Minorities".
Darash
är en en svensk webbplats i anknytning Filadelfiakyrkan i Stockholm som ser som sin
uppgift att bidra till att bryta med det antijudiska arv som i så stor utsträckning
präglar kristendomens historia.
Kapitel 8, Kristendomens
mörka skuggor, i boken Existentiell livssyn - kristen tro?, har direkt
anknytning till denna problematik. Se
speciellt not 3 som bland annat kort kommenterar tre artiklar i tidskriften Vår
Lösen nr 1/1992 som är ett värdefullt temanummer om Kristendom och antisemitism.
En av dessa Vår Lösen-artiklar, Åke Skoogs "Undervisning i förakt", var en bearbetad och nedkortad version
av en föreläsning i anslutning till utställningen Antisemitism på Kulturhuset i
Stockholm hösten 1991. Den ursprungliga föreläsningen är sedan början av maj 2000
tillgänglig på webbplatsen Språk, tro och religion.
I en uppskattande recension
i Judisk Krönika av Sten Philipsons Kristen tro mitt i mångfalden, ,
fäster
överrabbin Morton Narrow speciellt uppmärksamheten på Philipsons brott med den centrala
teologiska tanke som tog form redan i fornkyrkan och som i vår tid fått benämningen
"ersättningsteologi".
På Svenska kyrkans webbplats finns dokumentet "Guds
vägar - judendom och kristendom" med underrubriken "en inomkyrkligt
samtalsdokumentet". Dokumentet är en uppgörelse med den antijudiskhet som i så
hög grad präglat kristen teologi sedan fornkyrkans tid. På kyrkomötet
2001, den 19 september, antogs dokumentet efter att under ett par år
varit ute för diskussion.
Dokumentet kommenterades i en artikel av
Stefan Lisinski i Dagens Nyheter den 29.1.2000 med rubriken
"Kyrkan gör upp med judehatet" (artikeln finns inte längre
på DN:s webb men kan hittas via Presstext) och i en artikel av Jackie Jakubowski
i Judisk Krönika nr 5/1999 (Ny länk
13.1.2004!).
Se även artiklar under Tema:
Påvens besök i Israel från våren 2000.
| Svensk
Teologisk Kvartalsskrift nr 3/2003 är ett temanummer kring
Svenska kyrkans dokument Guds vägar - judendom och
kristendom. Utöver den svenska versionen finns
dokumentet även i engelsk översättning. Dokumentet som antogs
på kyrkomötet 2001 presenterades för en internationell publik på Svenska
teologiska institutet i Jerusalem den 30 april 2002. Temanumret
är delvis ett avtryck av detta seminarium. För alla som är
intresserade av relationen mellan judendom och kristendom är
detta en mycket värdefull samling texter. Lösnummer kan
beställas via bokhandeln Arken i Lund, tel 046-333888.
(uppgifter 16.12.2003) |
Anders
Gerdmar: "Ett
nytt evangelium". Dagens
Nyheter, Kultur Essä, 2003-12-21. "Julen
1940 kunde man i Tyskland läsa ett nytt och mera "ariskt"
julevangelium, där Nya testamentets judiska ursprung tvättats bort och
anpassats till landets rasideologi." Anders Gerdmar är
teologie doktor och forskar kring teologi och antisemitism vid
Teologiska institutionen, Uppsala universitet. (Kursiv DN:s ingress.
Länk 25.12.2003)
Se också:
Kim
Salomon: "Antisemitismen
känner inga nationella gränser". (Recension SvD)
Jackie Jakubowski: "Påven
och Führern". (DN)
Anders Piltz: "Förhållandet
mellan judar och kristna" (SvD)
Jackie Jakubowski: "Påvens
förlåt" (DN)
Jackie Jakubowski: "Myten om ett
blodbad" (DN)
Per-Martin Meyerson: "Vatikanen
var en huvudkälla för antisemitismen" (SvD)
(uppdaterad 17.1.2004) |
|
